Terror, svackor och möjligheter

03.04.2016 kl. 14:55
Den senaste tiden har varit turbulent. Terrordåden i Bryssel påminde oss än en gång om hur skör livets tråd kan vara – mitt i hjärtat av europeiska unionen.

Trots detta får vi absolut inte låta rädslan ta över. Tvärtom behövs nu mångsidigt och aktivt gränsöverskridande internationellt samarbete för att på alla plan motverka extremrörelser och terrorism.

På hemmaplan har det varit tråkigt att följa med hur en av Österbottens viktigaste exportbranscher plötsligt störtdök. Jag hoppas innerligt att det är fråga om en tillfällig svacka till följd av överproduktion – eftersom päls alltjämt är starkt på mode globalt. Hemma var det glädjande att Vasa stad med smarta och hållbara exportinriktade energilösningar som tema valts till en av sex städer med vilken staten för åren 2016-2018 ingår ett tillväxtavtal.

Även denna gång var det samverkan mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och högskolorna som bar frukt. Även signalerna under energiveckan, diskussioner i riksdagen, regionens besök vid näringsministeriet i tisdags samt ministrarna Rehns och Berners färska vasabesök bekräftar att vi är på rätt väg – vilket ger oss alla kraft och energi att arbeta vidare stenhårt. Lobbningen på EU-nivå intensifieras igen under april månad då en hel del nyckelpersoner från Bryssel besöker såväl Umeå som Vasa.

Att göra Kvarkenregionen till norra Europas kunskapscentrum med fokus på innovativ industriell verksamhet ligger helt rätt i tiden med tanke på hur mycket olika nordiska företag har att erbjuda resten av världen. Detta fick undertecknad än en gång bekräftat i samband med ekonomiutskottets resa till Meksiko och Kuba. I Meksiko är i synnerhet energi-, telekom- och utbildningsreformerma oerhört intressanta för bl.a. Wärtsilä, Nokia och finländska pedagoger. Otaliga miljarder skall investeras under de kommande åren i ett land med över 120 miljoner invånare.

Samma potential finns inte på kort eller medellång sikt i Kuba – även om det gäller att hålla sig framme och skapa kontakter med tanke på framtiden. Jag minns särskilt en diskussion med en företagare som berättade hur det för honom är förbjudet att själv välja sina anställda samt att utbetalningen av lön sker på så sätt att han själv betalar 400 € åt staten – som i sin tur betalar 80 € åt arbetaren i fråga. Det kommunistiska partiet ännu har en hel del näringlivsbefrämjande arbete framför sig.

En fråga som dagligen förföljer mig och ständigt sitter i bakhuvudet är försvarandet och utvecklandet av vårt centralsjukhus. Under de senaste månaderna har stämningarna och förståelsen på riksplanet varit riktigt god – men nu upplever jag att vi pga. av passivitet bland lokala beslutsfattare håller på att försvaga våra positioner rejält. I alla sammanhang jag haft möjlighet att tala med eller lyssna till såväl tjänstemän som minister Rehula har man betonat vikten av lokal aktivitet. Kring t.ex. Karleby bildade man för fyra månader sedan med anledning av vårdreformen en ny gemensam samkommun – och redan nu har man kunnat presentera en helt ny servicestruktur och –modell. Vi har alla möjligheter att utveckla vårt gemensamma Vasa centralsjukhus – men då gäller det för såväl tjänstemän som politiker att illa kvickt höja blicken från den egna kommunens gränser.

           

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37