Terror, svackor och möjligheter

03.04.2016 kl. 14:55
Den senaste tiden har varit turbulent. Terrordåden i Bryssel påminde oss än en gång om hur skör livets tråd kan vara – mitt i hjärtat av europeiska unionen.

Trots detta får vi absolut inte låta rädslan ta över. Tvärtom behövs nu mångsidigt och aktivt gränsöverskridande internationellt samarbete för att på alla plan motverka extremrörelser och terrorism.

På hemmaplan har det varit tråkigt att följa med hur en av Österbottens viktigaste exportbranscher plötsligt störtdök. Jag hoppas innerligt att det är fråga om en tillfällig svacka till följd av överproduktion – eftersom päls alltjämt är starkt på mode globalt. Hemma var det glädjande att Vasa stad med smarta och hållbara exportinriktade energilösningar som tema valts till en av sex städer med vilken staten för åren 2016-2018 ingår ett tillväxtavtal.

Även denna gång var det samverkan mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och högskolorna som bar frukt. Även signalerna under energiveckan, diskussioner i riksdagen, regionens besök vid näringsministeriet i tisdags samt ministrarna Rehns och Berners färska vasabesök bekräftar att vi är på rätt väg – vilket ger oss alla kraft och energi att arbeta vidare stenhårt. Lobbningen på EU-nivå intensifieras igen under april månad då en hel del nyckelpersoner från Bryssel besöker såväl Umeå som Vasa.

Att göra Kvarkenregionen till norra Europas kunskapscentrum med fokus på innovativ industriell verksamhet ligger helt rätt i tiden med tanke på hur mycket olika nordiska företag har att erbjuda resten av världen. Detta fick undertecknad än en gång bekräftat i samband med ekonomiutskottets resa till Meksiko och Kuba. I Meksiko är i synnerhet energi-, telekom- och utbildningsreformerma oerhört intressanta för bl.a. Wärtsilä, Nokia och finländska pedagoger. Otaliga miljarder skall investeras under de kommande åren i ett land med över 120 miljoner invånare.

Samma potential finns inte på kort eller medellång sikt i Kuba – även om det gäller att hålla sig framme och skapa kontakter med tanke på framtiden. Jag minns särskilt en diskussion med en företagare som berättade hur det för honom är förbjudet att själv välja sina anställda samt att utbetalningen av lön sker på så sätt att han själv betalar 400 € åt staten – som i sin tur betalar 80 € åt arbetaren i fråga. Det kommunistiska partiet ännu har en hel del näringlivsbefrämjande arbete framför sig.

En fråga som dagligen förföljer mig och ständigt sitter i bakhuvudet är försvarandet och utvecklandet av vårt centralsjukhus. Under de senaste månaderna har stämningarna och förståelsen på riksplanet varit riktigt god – men nu upplever jag att vi pga. av passivitet bland lokala beslutsfattare håller på att försvaga våra positioner rejält. I alla sammanhang jag haft möjlighet att tala med eller lyssna till såväl tjänstemän som minister Rehula har man betonat vikten av lokal aktivitet. Kring t.ex. Karleby bildade man för fyra månader sedan med anledning av vårdreformen en ny gemensam samkommun – och redan nu har man kunnat presentera en helt ny servicestruktur och –modell. Vi har alla möjligheter att utveckla vårt gemensamma Vasa centralsjukhus – men då gäller det för såväl tjänstemän som politiker att illa kvickt höja blicken från den egna kommunens gränser.

           

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15