Samhällsbygget är vår gemensamma sak

03.04.2016 kl. 07:00
Då jag för snart tjugo år sedan gick med i politiken på allvar, gjorde jag det dels av nyfikenhet över hur besluten fattas i min hemstad men alldeles särskilt för att jag ville vara med och påverka frågor som var viktiga för våra barns framtid och för närsamhället.

Jag fick rätt snart uppleva att det gick att påverka. Som exempel kan nämnas att vi lyckades få till stånd en ny ”eftisgrupp” för barnen i årskurserna 1-2. För en ny fullmäktigeledamot var det ett bevis på att systemet fungerade.

 

Idag är det flere som frågar sig om politiken är sönder? Har vi tappat förmågan att fatta beslut, inte minst på riksplanet? Berättigade frågor i och för sig som det också är viktigt att ventilera. Var och en som är engagerad i politiken har naturligtvis sina egna erfarenheter och upplevelser i bagaget, som påverkar synen. Själv sade jag för ganska exakt ett år sedan, att något sådant som vi fick uppleva i den förra regeringen de sista veckorna före senaste riksdagsval, vill jag aldrig uppleva igen. Det som då hände rent konkret var att frågor som man lyckats enas om internt i regeringen efter långa förhandlingar mellan samtliga partier, fälldes när de kom till riksdagen. Det säger sig självt, att ett land inte kan styras så.

 

De senaste åren i politiken har också präglats av bl.a. av den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land, Greklandskrisen, Ukrainakrisen och kriget i Syrien samt den tilltagande populismen kombinerad med växande främlingsfientlighet och flyktingkrisen. Då jag ser tillbaka på mina år som justitieminister, är jag ändå glad att vi lyckades föra en hel rad frågor framåt. SFP:s fotavtryck syns nog i den senaste regeringens resultat, bla annat genom landets första Nationalspråksstrategi, ny likabehandlingslag, ny faderskapslag, skärpning av snabblånelagstiftningen och sexualbrottslagstiftningen, en hovrättsreform och en gedigen försvarsreform. Men det är också sant som nu sagts, att många av de stora reformerna inte gick framåt, vårdreformen och kommunreformen inte minst.

 

Naturligtvis är det så att demokratin i sig är värd att försvara till varje pris. Alternativen som dessvärre ännu finns på många håll i världen avskräcker. Vi behöver bygga vårt samhälle tillsammans. I det samhällsbygget krävs tålamod, långsiktighet, framförhållning och kompromissvilja. Det är också där, gällande frågan att komma överens och fatta beslut som varje regering och dess medlemmar prövas.

 

Vårt land behöver framtidstro och det behövs trovärdiga alternativ i politiken. Svenska Folkpartiet är en folkrörelse och skall också framöver stå för en vettig, trovärdig och human politik som sätter mänskan i fokus. Det som eventuellt gått sönder i politiken och samhällsbygget, det har vi orsak att reparera. Och det kan vi göra då alla bjuder till. Saker och ting sköter sig inte själva. Vi har all orsak att fortsätta jobba aktivt för det tvåspråkiga Finland, för att lyfta Finland ur svackan, för ett samhälle som bygger på alla mänskors lika värde. Därför har jag också ställt mig till förfogande som kandidat för posten som partiledare för Svenska Folkpartiet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05