Samhällsbygget är vår gemensamma sak

03.04.2016 kl. 07:00
Då jag för snart tjugo år sedan gick med i politiken på allvar, gjorde jag det dels av nyfikenhet över hur besluten fattas i min hemstad men alldeles särskilt för att jag ville vara med och påverka frågor som var viktiga för våra barns framtid och för närsamhället.

Jag fick rätt snart uppleva att det gick att påverka. Som exempel kan nämnas att vi lyckades få till stånd en ny ”eftisgrupp” för barnen i årskurserna 1-2. För en ny fullmäktigeledamot var det ett bevis på att systemet fungerade.

 

Idag är det flere som frågar sig om politiken är sönder? Har vi tappat förmågan att fatta beslut, inte minst på riksplanet? Berättigade frågor i och för sig som det också är viktigt att ventilera. Var och en som är engagerad i politiken har naturligtvis sina egna erfarenheter och upplevelser i bagaget, som påverkar synen. Själv sade jag för ganska exakt ett år sedan, att något sådant som vi fick uppleva i den förra regeringen de sista veckorna före senaste riksdagsval, vill jag aldrig uppleva igen. Det som då hände rent konkret var att frågor som man lyckats enas om internt i regeringen efter långa förhandlingar mellan samtliga partier, fälldes när de kom till riksdagen. Det säger sig självt, att ett land inte kan styras så.

 

De senaste åren i politiken har också präglats av bl.a. av den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land, Greklandskrisen, Ukrainakrisen och kriget i Syrien samt den tilltagande populismen kombinerad med växande främlingsfientlighet och flyktingkrisen. Då jag ser tillbaka på mina år som justitieminister, är jag ändå glad att vi lyckades föra en hel rad frågor framåt. SFP:s fotavtryck syns nog i den senaste regeringens resultat, bla annat genom landets första Nationalspråksstrategi, ny likabehandlingslag, ny faderskapslag, skärpning av snabblånelagstiftningen och sexualbrottslagstiftningen, en hovrättsreform och en gedigen försvarsreform. Men det är också sant som nu sagts, att många av de stora reformerna inte gick framåt, vårdreformen och kommunreformen inte minst.

 

Naturligtvis är det så att demokratin i sig är värd att försvara till varje pris. Alternativen som dessvärre ännu finns på många håll i världen avskräcker. Vi behöver bygga vårt samhälle tillsammans. I det samhällsbygget krävs tålamod, långsiktighet, framförhållning och kompromissvilja. Det är också där, gällande frågan att komma överens och fatta beslut som varje regering och dess medlemmar prövas.

 

Vårt land behöver framtidstro och det behövs trovärdiga alternativ i politiken. Svenska Folkpartiet är en folkrörelse och skall också framöver stå för en vettig, trovärdig och human politik som sätter mänskan i fokus. Det som eventuellt gått sönder i politiken och samhällsbygget, det har vi orsak att reparera. Och det kan vi göra då alla bjuder till. Saker och ting sköter sig inte själva. Vi har all orsak att fortsätta jobba aktivt för det tvåspråkiga Finland, för att lyfta Finland ur svackan, för ett samhälle som bygger på alla mänskors lika värde. Därför har jag också ställt mig till förfogande som kandidat för posten som partiledare för Svenska Folkpartiet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00