Bryssel och terror

02.04.2016 kl. 08:58
Som många andra jag funderat ganska mycket på världen efter terrorattackerna i Bryssel

Om två veckor har jag en resa till Bryssel med riksdagens stora utskott. Genast efter attackerna hade jag en så pass stor klump i magen att jag till och med funderade på om jag borde ställa in hela resan. Men, efter att ha funderat en tid var min slutsats mycket klar. Rädsla och otrygghet ska inte få ta över mina beslut. Jag har besökt Mellanöstern flera gånger och varit i både Beirut och Kairo, städer med statistiskt sätt mycket större sannolikhet att något skulle hända, utan att ha varit rädd. Varför skulle jag nu låta rädslan ta över i Bryssel?

 

Vi måste, som i allt annat, sätta saker i perspektiv och hålla huvudet kallt. I Belgien dog 724 personer i trafiken år 2013. Motorvägen mellan flygplatsen Zaventem och centrum är fortsättningsvis statistiskt sätt en farligare plats än själva flygplatsen – eller metron. Ändå har jag inte varit rädd då jag sätter mig i en taxi.

 

Det här betyder så klart inte att vi får ta lätt på hot mot vårt samhälle. Terrorism och extremism är här ett växande hot. Terrorattackerna i Bryssel är en stor tragedi och en attack på vårt öppna samhälle.

 

I veckan firade vi demilitariseringens 160 års jubileum. Då demilitariseringen kom till var det framförallt yttre hot, invasion av främmande makt, som länder behövde förbereda sig på och det har man gjort i alla tider. Idag är det i stället interna hot som är mer akuta för de flesta länder i Europa. Interna hot är en polisiär uppgift, inte en militär. Interna hot är också på många sätt mångdubbelt svårare att upptäcka.

 

Efter 11 september förstärktes säkerheten i flygplan och på flygplatser. Trots det så har incidenter skett. För att förhindra terrorister att ta sig in i ett flygplans cockpit har man också gjort dörrarna så säkra att det möjliggjorde att en deprimerad tysk pilot kunde köra ner ett passagerarplan i Alperna då han var ensam vid spakarna. Den andra piloten, som gått på toaletten, kunde inte komma tillbaka in då dörrarna var låsta (och säkra). En tragedi som samhället inte förberett sig på att kunde hända.

 

De som begick attackerna i Paris och Bryssel var människor uppväxta i Europa, med europeiska pass och som hade gått i skola i Europa. Frågan jag har ställt mig många gånger är hur människor kan bli så avtrubbade och radikaliserade att man är redo att göra sådana här dåd och ta livet av så många oskyldiga människor. Jag ställde mig samma fråga efter attacken i Oslo och Utöya, som begicks av en vit norsk man, som också hade radikaliserats.

 

Det mest effektiva sättet, och kanske det billigaste, att förhindra dessa dåd – tror jag – är att förhindra utanförskap och radikalisering. Den nordiska modellen har varit bra på detta, men vi har misslyckats en hel del gällande integreringen.

 

Vi måste se till att alla medborgare har chans att oavsett bakgrund få ett gott och bra liv med hopp och framtidstro. Det arbetet börjar redan i skolan genom att förhindra mobbning, utstöthet och att ungdomar faller igenom. Här har de åländska skolorna och lärarna gjort ett fantastiskt jobb för att nya generationer av åländska unga hela tiden ska bli goda samhällsmedborgare. Detta gäller nämligen inte bara ungdomar med invandrarbakgrund, det gäller alla. Genom att vi tar hand om varandra och inte låter medmänniskor falla igenom kan vi förhindra utanförskap – och minska risken av den här typens dåd eftersom det finns en samhörighet som är en del av samhällets skyddsnät.

 

Men allt går så klart inte att förhindra bara genom att vi är omtänksamma, även om det räcker långt. Därför behöver vi också förstärka det polisiära samarbetet i Europa. Men framförallt är det viktigt att vi nu inte låter oro och rädsla ta över våra liv. För då slutar vi tänka rationellt – och det är en sak som är riktigt farligt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15