Rasera inte utbildningen

18.03.2016 kl. 09:52
1932 interpellerade SFP om alkohollagen. I dag interpellerar vi om fatala regeringsbeslut som hotar försätta landet i svårbotad andlig baksmälla.

 

I dag, fredag, lämnar svenska riksdagsgruppen och den övriga opposi­tionen in sin interpellation om rege­ringens nedskärningar i utbildningen­ och studiestödet.

Det är ett historiskt ögonblick. Inte­ sedan 1932 har svenska riksdagsgruppen varit första undertecknare­ av en interpellation, vars avsikt ju är att fälla regeringen. Då, för 84 år ­sedan, ville svenska riksdags­gruppen påtala brister i den ny­stiftade alkohollagen, som efterträtt förbudslagen. I praktiken handlade det om obalansen mellan beskattningen av öl och brännvin – till ölets nackdel.

I dag interpellerar vi om fatala­ ­regeringsbeslut inom en annan sektor. Regeringens nedskärningar i utbildningen, denna vår erkända­ blå­vita kronjuvel, är så massiva att bestående spår inte kan und­vikas. Under­ valperioden 2015–2019 skärs över 1 000 miljoner euro bort från hela skalan: småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen, andra­ stadiet, högskolorna och vuxen­utbildningen.

Därtill kastreras självaste Finlands Akademi liksom Tekes, vilket drabbar bland annat VTT:s verksamhet. Totalt står högskolorna och forskningen för ungefär hälften av den miljard som Sipiläs regering vill ­spara. Samma regering som i sitt program från maj 2015 sjunger ljuva­ lovsånger till utbildningen som vår framgångsfaktor.

Sjunga får man gärna, men inte falskt. Just nu äter regeringen med bulimisk aptit upp det löfte om att inte skära mera i utbildningen som den gav före riksdagsvalet.

Nyligen fick vi igen veta vad nedskärningarna i universiteten betyder i praktiken. Åbo Akademi, som måste spara 7,7 miljoner euro de närmaste åren, minskar personalen med 87 personer. Vid Helsingfors Universitet är motsvarande siffra 980 och vid Aalto-universitetet­ 190. Och så vidare.

Responsen låter inte vänta på sig. Den 13 mars publicerade Helsingin Sanomat en stor enkät, som besvarats av 932 professorer vid landets universitet. Bara åtta procent ansåg att regeringens universitetspolitik varit lyckad.

Den senaste attacken mot bildningen­ gäller studiestödet. Utredningsman Roope Uusitalos rapport är än så länge bara ett förslag. Men eftersom regeringen vill spara 70 miljoner euro i studiestödet på kort sikt och 150 miljoner på längre sikt är radikala förslag nog att vänta.

Uusitalo vill sänka studie­penningen från 336 euro till 250, minska antalet stödmånader och klart öka studielånets andel av det totala studiestödet. Tillåt en fråga: Av vilken annan befolkningsgrupp kan man såga bort 26 procent av utkomsten så där bara?

För mig personligen är studie­stödet en känslig sak. Hösten 1991, som styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår, kämpade jag för den studiestödreform som ­sedan kom följande år. Som kultur­minister 2007–2011, med ansvar också för studie­stödsfrågorna, var jag med om att höja studiepenningen med 15 procent och inkomst­gränsen med 30 procent. Grunden lades för att indexbinda studiepenningen, vilket skedde 2014.

Nu slängs allt detta arbete i sop­tunnan. Det känns bittert.

Det känns knappast bra heller för regeringen ifall nedskärningar­ i studie­stödet sparkar bakut i form av längre studietider. Det blir lätt ­konsekvensen ifall studenterna­ tvingas jobba mer vid sidan av ­studierna för att kompensera den sänkta­ grundutkomsten.

Den ökade tyngdpunkten på studie­lånet kan i sin tur skapa en större ekonomisk ojämlikhet mellan­ dem som klarar sig utan lån och dem som inte gör det. Är det inte just ­lika möjligheter till utbildning vi brukar skryta med som en del av vår välfärdsmodell?

Missförstå inte: Behovet att spara i statsutgifterna förnekar jag inga­lunda. Har man över 100 miljarder­ i statslån, betalar 3 000 euro per ­minut i räntor för den och har ­Europas näst sämsta (efter Grekland) tillväxtutsikter så måste såklart tuffa beslut fattas.

Men skolan, utbildningen, forskningen, kunnandet? Principen att varendaste kotte, oavsett social­ ­bakgrund, kan gå från dagis till doktor? Att utbildning är det bästa sättet att förändra världen? Är det inte tron på just allt detta som lyft ­denna nation?

Det fanns en tid när man kallade Finland för Europas Japan. Nu undrar jag vilken kaukasisk krukbasar man snart börjar pejla oss emot

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00