Testlabb och verklighet

19.03.2016 kl. 07:44



I riksdagens kommunikationsutskott behandlar vi för tillfället barlastvattenkonventionen.

Konventionen är godkänd i den internationella sjöfartsorganisationen IMO redan 2004 men har ännu inte trätt i kraft. För att den ska träda i kraft måste 30 länder som tillsammans innehar minst 35 % av världens handelsflottas tonnage ha ratificerat konventionen. Där är man inte ännu, men snart eftersom 47 länder som representerar 34,36 % av världens tonnage i dagsläget har ratificerat den.

 

Nästa betydande sjöfartsnation att ratificera konventionen är Belgien som gör det i år. Men det kommer inte att räcka till för att uppnå 35 %. Det spekuleras i att Argentina och Italien kommer ratificera konventionen 2017, och i så fall träder den i kraft. I Finland, som står för 0,14 % av världens tonnage, förbereder vi också ratificeringen. Idealiskt vill vi dock vänta med att ratificera den tills att den redan har trätt i kraft.

 

Nu undrar ni säkert vad det har för betydelse. Finland har ju redan varit med och godkänt konventionen 2004. Då är det väl bara att ratificera den, eller? Så borde det vara, men tyvärr är det inte så enkelt.

 

Efter att konventionen godkändes har det visat sig att den kommer att vara ytterst svår, för att inte säga omöjlig, att implementera i praktiken. Syftet med konventionen är mycket bra. Den vill förhindra att främmande arter tar sig med i fartygs barlasttankar så att dessa inte sprids runt jorden och riskerar slå ut lokala traditionella ekosystem.

 

För att lösa detta har bland annat Wärtsilä och andra företag tagit fram teknik för att rena barlastvattnet medan fartygen seglar. Medan tekniken lär fungera på oceangående fartyg som är ute till havs i dagar eller veckor, fungerar tekniken inte alltid på korta distanser och i alla typers vatten. Det är här problemet ligger.

 

Fyra finländska och åländska rederier har provat olika reningstekniker på fartyg i Östersjön. Men, ingen har fått tekniken att fungera i praktiken, trots att systemen varit godkända av IMO. Testlabb och verklighet är tyvärr två skilda saker. Att ett system som testats och fungerat på Norges Atlantkust betyder inte automatiskt att det fungerar i Östersjöns lågsaltigt bräckta och grumliga vatten där is på vintern är en ytterligare komplicerande faktor.

 

Konventionen gäller för handelsfartyg i internationell trafik. Det betyder att konventionen inte tillämpas mellan Ystad och Luleå eller Fredrikshamn och Torneå. Men nog mellan Helsingborg och Helsingör eller Stockholm och Mariehamn. För att ett passagerarfartyg ska kunna framdrivas optimalt och energieffektivt behövs barlastvatten för att trimma fartyget. Annars blir bunkerförbrukningen större. Än större problem blir det dock för ex. lastfartyg och tankers. De tankers som ex. går en kort distans mellan ryska Primorsk och Borgå får stora problem eftersom de behöver barlastvatten för att kunna operera. Idag finns dock ingen fungerande reningsteknik att installera.

 

Förhoppningen är att vi ska kunna ändra detta. Men konventionen kan först ändras då den väl är i kraft på förslag av ett land som ratificerat den. Utgångspunkten i det kommande arbetet måste vara att närsjöfart undantas konventionen. Avstånd där människor, eller för all del också fiskar, kan simma samma distans ska inte behöva täckas av samma regler som gäller oceangående sjöfart. Konventionens grundsyfte är bra, men att man har antagit något som inte går att genomföra i praktiken är ytterst beklagligt. Det måste vi nu åtgärda och i det arbetet ska Finland vara pådrivande.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00