Underkänt för regeringens utbildningpolitik

19.03.2016 kl. 08:40
I fredags lämnade SFP tillsammans med Gröna, SDP, VF och KD in vår interpellation gällande studiestödet och utbildningspolitiken.

Vi vill alltså fälla regeringen p.g.a. den undermåligt skötta utbildningspolitiken. Det har hunnit gå 84 år sedan Svenska Folkpartiet senast var första undertecknare av en interpellation i riksdagen. Då handlade det om alkoholpolitiken och framförallt  ölpriset. Nu är vi ute i ett mycket allvarligare ärende.

 

Regeringen planerar skära i utbildningens finansiering med hela 500 miljoner euro under 4 år. Följderna av dessa sparåtgärder kan bli katastrofala.  Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland, enbart ett samhällsfördrag räcker inte.  Men regeringen ser ut att välja en annan väg.

 

Helsinging Sanomat publicerade senaste söndag (13.3) resultatet av en förfrågan de gjort bland Finlands universitets professorer. Hela 932 personer svarade på förfrågan. I undersökningen kom det fram att cirka 90 % av de som svarat ansåg att regeringens utbildningspolitik helt eller delvis misslyckats. Regeringen får med andra ord underkänt av professorerna. Samtidigt bekräftas vår syn att regeringen är på helt fel väg. Vår interpellation kunde inte komma mera lägligt. Det finns ännu möjlighet för regeringen  att ändra sin politik, byta riktning och ta tillbaka nedskärningarna. Månget jobb inom unviversitets- och högskolesektorn skulle alltså ännu gå att rädda, blott regeringen skulle lyssna.

 

Och som om det inte redan vore tillräckligt, planerar regeringen  som känt också förändringar i studiestödet. I professor Roope Uusitalos rapport om studiestödssystemet föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd samtidigt som kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag.

 

Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem. Också här har regeringen möjlighet att backa.

 

Men det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet. Jag frågar mig, var är väljarens konsumentskydd?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00