SFP behöver vara med i regeringen

23.04.2016 kl. 07:51
Ibland sägs det att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann.

Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar.

 

Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle.

 

Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Allt detta utöver den allt mer utdragna vård- och landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Exemplen kunde tyvärr bli fler.

 

Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga.  Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35