SFP behöver vara med i regeringen

23.04.2016 kl. 07:51
Ibland sägs det att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann.

Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar.

 

Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle.

 

Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Allt detta utöver den allt mer utdragna vård- och landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Exemplen kunde tyvärr bli fler.

 

Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga.  Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30