SFP behöver vara med i regeringen

23.04.2016 kl. 07:51
Ibland sägs det att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann.

Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar.

 

Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle.

 

Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Allt detta utöver den allt mer utdragna vård- och landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Exemplen kunde tyvärr bli fler.

 

Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga.  Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00