Pressmeddelande

Oppositionspartierna gör en interpellation om utbildningsnedskärningarna

11.03.2016 kl. 11:30

Samtliga fem oppositionspartier har lämnat in en interpellation om regeringens utbildningspolitik och om det framtida finländska kunnandet. Interpellationens första undertecknare är SFP.

- Regeringen raserar grunden för Finlands framtid. Högt kunnande, utbildning och allmänbildning har varit grunden till Finlands framgång under hela vår självständighet och borde vara det även i framtiden. Högklassig och avgiftsfri utbildning är den viktigaste förutsättningen för alla medborgares jämlika möjligheter till framgång, oberoende av deras bakgrund. Därför måste regeringens planerade nedskärningar i studiestödet slopas, säger Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppens ordförande.

- Studiestödet är studerandes grundtrygghet. Ingen annan medborgargrupp ställs inför nedskärningar på till och med en fjärdedel av sin grundinkomst. Det här tyder på regeringens ignorans gentemot studerande och utbildning. Studerandes jobb är att studera. De ska även kunna leva utan att vara tvungna att lyfta lån. Jämlikhet inom utbildning är något vi i Finland varit stolta över. Nu bryter regeringen Sipiläs åtstramningspolitik ner detta. Regeringen bör återta dessa orimliga nedskärningar som riktar sig gentemot studerandes grundtrygghet, säger De Grönas partiordförande Ville Niinistö.

- Regeringen har brutit mot sitt vallöfte. Utöver att regeringen genom enorma inbesparingar i utbildningen försvagar Finlands nivå på kunnande, tänker de även skära i studerandes utkomst med en summa som motsvarar två veckors utgifter för mat. SDP tycker inte att man kan acceptera detta i ett civiliserat samhälle, säger Antti Lindtman, ordförande för SDP:s riksdagsgrupp.

- Före valet lovade Juha Sipilä att studiestödet inte försvagas. Nu skär regeringen ändå en fjärdedel av den medborgargrupp med de allra lägsta inkomsterna. Nedskärningarna som riktar sig gentemot studiestödet måste dras tillbaka i regeringens ramria, säger Paavo Arhinmäki, ordförande för Vänsterförbundet.

- Fokus måste flyttas från nedskärningar till strukturförändringar samt förkortande av studietiden genom effektivering av studiestigen. Även nivån på utbildningen måste förbättras. Nedskärningarna i utbildningen förvandlas inte till förnyelse genom att kalla dem för reformer, säger ordförande för den Kristdemokratiska riksdagsgruppen Peter Östman.

I interpellationen frågar partierna bland annat huruvida regeringen tänker dra tillbaka de oskäligt höga inbesparingarna i studiestödet, hur regeringen tänker trygga Finlands framgång och konkurrenskraft samt hur regeringen i skuggan av nedskärningarna tänker garantera jämlikheten i utbildningen.

För mera information:
Anna-Maja Henriksson, 050 512 23 77
Ville Niinistö, 050 512 2094
Antti Lindtman, 040 5776255
Paavo Arhinmäki, 050 512 1713
Peter Östman, 050 512 1845

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30