Oppositionspartierna gör en interpellation om utbildningsnedskärningarna

11.03.2016 kl. 11:30
Samtliga fem oppositionspartier har lämnat in en interpellation om regeringens utbildningspolitik och om det framtida finländska kunnandet. Interpellationens första undertecknare är SFP.

- Regeringen raserar grunden för Finlands framtid. Högt kunnande, utbildning och allmänbildning har varit grunden till Finlands framgång under hela vår självständighet och borde vara det även i framtiden. Högklassig och avgiftsfri utbildning är den viktigaste förutsättningen för alla medborgares jämlika möjligheter till framgång, oberoende av deras bakgrund. Därför måste regeringens planerade nedskärningar i studiestödet slopas, säger Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppens ordförande.

- Studiestödet är studerandes grundtrygghet. Ingen annan medborgargrupp ställs inför nedskärningar på till och med en fjärdedel av sin grundinkomst. Det här tyder på regeringens ignorans gentemot studerande och utbildning. Studerandes jobb är att studera. De ska även kunna leva utan att vara tvungna att lyfta lån. Jämlikhet inom utbildning är något vi i Finland varit stolta över. Nu bryter regeringen Sipiläs åtstramningspolitik ner detta. Regeringen bör återta dessa orimliga nedskärningar som riktar sig gentemot studerandes grundtrygghet, säger De Grönas partiordförande Ville Niinistö.

- Regeringen har brutit mot sitt vallöfte. Utöver att regeringen genom enorma inbesparingar i utbildningen försvagar Finlands nivå på kunnande, tänker de även skära i studerandes utkomst med en summa som motsvarar två veckors utgifter för mat. SDP tycker inte att man kan acceptera detta i ett civiliserat samhälle, säger Antti Lindtman, ordförande för SDP:s riksdagsgrupp.

- Före valet lovade Juha Sipilä att studiestödet inte försvagas. Nu skär regeringen ändå en fjärdedel av den medborgargrupp med de allra lägsta inkomsterna. Nedskärningarna som riktar sig gentemot studiestödet måste dras tillbaka i regeringens ramria, säger Paavo Arhinmäki, ordförande för Vänsterförbundet.

- Fokus måste flyttas från nedskärningar till strukturförändringar samt förkortande av studietiden genom effektivering av studiestigen. Även nivån på utbildningen måste förbättras. Nedskärningarna i utbildningen förvandlas inte till förnyelse genom att kalla dem för reformer, säger ordförande för den Kristdemokratiska riksdagsgruppen Peter Östman.

I interpellationen frågar partierna bland annat huruvida regeringen tänker dra tillbaka de oskäligt höga inbesparingarna i studiestödet, hur regeringen tänker trygga Finlands framgång och konkurrenskraft samt hur regeringen i skuggan av nedskärningarna tänker garantera jämlikheten i utbildningen.

För mera information:
Anna-Maja Henriksson, 050 512 23 77
Ville Niinistö, 050 512 2094
Antti Lindtman, 040 5776255
Paavo Arhinmäki, 050 512 1713
Peter Östman, 050 512 1845

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00