Bondeprotest

12.03.2016 kl. 08:33
På fredagen deltog tusentals jordbrukare med hundratals traktorer i en marsch till Helsingfors och Senatstorget.

Det är den största bondedemonstrationen sedan 1999. Producentorganisationerna SLC och MTK står för arrangemangen men initiativet har kommit direkt från fältet. Krisen är djup och situationen är minst sagt kritisk. För många jordbrukare handlar det inte bara om att lönen för deras arbete uteblivit. Det finns många gårdar som gör ett förlustresultat som en följd av de oerhört låga producentpriserna och sjunkande och framskjutna stödbetalningar.

 

Inför demonstrationen har det förekommit en förekommit en del frågor både om det kloka i att demonstrera nu när arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om samhällsfördrag som ska förlänga arbetstiden och i praktiken sänka lönerna något via högre avgifter och minskad semesterpenning. För jordbrukets del talar vi ändå om en helt annan nivå på sänkt inkomstnivå. För hela sektorn säger forskningsinstitutet Luke att jordbruksinkomsten 2015 har sjunkit med 40 procent och för många gårdar är driften alltså olönsam.

 

Konsekvenserna av EU:s handelsbojkott mot Ryssland och de motsanktioner som följt dem har tyvärr landat i famnen på jordbrukarkåren. Det må vara hur befogat som helst att markera att EU inte omfattar Rysslands militära angrepp på Ukraina och annekteringen av Krim men slutresultatet får inte vara att en yrkeskår, bönderna, ensamma ska stå för hela notan. Jordbrukarkåren kräver att EU:s jordbruksministrar på sitt möte den inkommande veckan ska komma med ett nytt krispaket och fördela bördan rättvisare än idag.

 

Handeln med det två stora kedjorna i spetsen har också ett betydande ansvar för den uppkomna situationen. Den så kallade ”halpuuttaminen”-kampanjen som S-kedjan startade för ett år sedan har utan minsta tvivel sänkt producentpriserna. Med ett år bakom oss har vi nu facit. Trots att man både då kampanjen startade och nu hävdar att prissänkningarna tas från handelns egna marginaler talar boksluten ett annat språk. Handelns omsättning har visserligen minskat något men vinsterna har ökat. Samtidigt har inkomsterna i jordbruksledet minskat kraftigt.

 

Vi har alltså en situation där de finländska bönderna producerar världens bästa mat mätt i renhet, kvalitet och smak men får dumpningspriser för det. Det kommer inte att gå i längden. Samtidigt så plågas jordbrukarkåren av nitiska granskningar där små obetydliga fel, som en dags försening med att anmäla födseln av en kalv, kan bestraffas med sanktioner på tusentals euro. När landsbygdsverket Mavi inte får sina dataprogram att fungera så att jordbrukarnas stödbetalningar inte kommer i tid så ger de endast pressmeddelanden där de beklagar den uppkomna situationen. Bönderna mått är rågat. Nu måste det ske en förändring!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15