EU:s största prövning

05.03.2016 kl. 08:00
Då EU:s företrädare, den europeiska kol- och stålunionen grundades, var det för att förhindra att nya konflikter och krig skulle uppkomma på den europeiska kontinenten. Efter det har den europeiska integrationen fortsatt i många etapper både på djupet och på bredden.

Slutet på det kalla kriget innebar en militär nedrustningsvåg i Europa. Sovjetunionen skulle snabbt uppfattas som en historisk parantes. Handeln och det kulturella utbytet mellan Europa och Ryssland skulle på nytt blomma och Ryssland skulle bli en del av väst. Det var en tid av optimism och framtidstro. Geopolitiken i Europa var över.

 

Nu är den på väg tillbaka samtidigt som EU står inför sin största prövning någonsin. Nationalism, EU-skepsis, globaliseringsmotstånd och främlingsfientlighet. Idéer från både ytterhögern och yttervänstern blandas och kokas nu ihop till en farlig brygd för Europas liberala demokratier.

 

Populismens lockande rop att med enkla lösningar lösa svåra problem är förförande i en tid då många européer känner att de traditionella partierna tappat kontakten med dem. Samtidigt är de historiska perspektiven kastade överbord. De flesta EU länders regeringar lever enbart i nuet och misslyckas med att titta bakåt och blicka framåt, vilket är nödvändigt om man ska hitta fungerande lösningar. Det här skapar ett farligt läge.

 

Då EU:s statschefer möts till ett toppmöte i Bryssel nu på måndag för att framförallt diskutera flyktingsituationen så är det oerhört viktigt att man nu återfår den politiska kontrollen över situationen. EU behöver enas eftersom det enbart är en gemensam europeisk lösning som kan hantera en så här enorm (och gemensam) utmaning.

 

Syrien står i brand. Kriget i Syrien har varit katalysatorn för flyktingvågen till Europa och den har vi misslyckats med att politiska hantera.

 

Alla är inte ledsna över det. De som inte vill se att EU ska lyckas gnuggar nu sina händer. Det finns de som gör det både innanför och utanför Europas gränser eftersom de ser det som jag ser, att det EU vi har idag kommer att bryta ihop om man nu inte hittar en politisk lösning på flyktingsituationen.

 

Nyligen kallade Grekland tillbaka sin ambassadör från Österrike. Samma vecka införde Belgien gränskontroller mot Frankrike, något som väckte ilska i Frankrike. Också Sverige och Danmark har varit i luven på varandra. Goda vänner befinner sig nu plötsligt i ordväxlingar och gräl. Det här måste sluta.

 

Om det finns ett land som tycker om att se ett svagt Europa är frågan om det landet kan hålla sig borta från att ytterligare blanda sig i situationen och utnyttja den ökande splittringen i Europa till dess fördel. Att bomba sjukhus i Syrien är ett enkelt sätt att öka på flyktingströmmen mot Europa och därmed också de politiska svårigheterna för EU. Storbritanniens folkomröstningen om EU ger också krafter som är emot ett enat Europa möjlighet att slå in kilar i den europeiska gemenskapen. Frågan är om och hur man kommer att utnyttja det.

 

Europas befolkning måste vakna och förstå vad som är på spel. Vardagen för de allra flesta i Europa lunkar på som vanligt. Men om EU:s inre marknad och Schengen skulle kollapsa eller Storbritannien lämna EU skulle det kunna få stora oanade följder. Med Europas blodiga historia vill jag undvika steg ut i det okända.

 

Vi behöver därför sätta saker i sina rätta perspektiv och i den rätta historiska kontexten. Det är dags för Europa att nu lyfta blicken och ta ett gemensamt ansvar för situationen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00