Kolumn

EU:s största prövning

05.03.2016 kl. 08:00

Då EU:s företrädare, den europeiska kol- och stålunionen grundades, var det för att förhindra att nya konflikter och krig skulle uppkomma på den europeiska kontinenten. Efter det har den europeiska integrationen fortsatt i många etapper både på djupet och på bredden.

Slutet på det kalla kriget innebar en militär nedrustningsvåg i Europa. Sovjetunionen skulle snabbt uppfattas som en historisk parantes. Handeln och det kulturella utbytet mellan Europa och Ryssland skulle på nytt blomma och Ryssland skulle bli en del av väst. Det var en tid av optimism och framtidstro. Geopolitiken i Europa var över.

Nu är den på väg tillbaka samtidigt som EU står inför sin största prövning någonsin. Nationalism, EU-skepsis, globaliseringsmotstånd och främlingsfientlighet. Idéer från både ytterhögern och yttervänstern blandas och kokas nu ihop till en farlig brygd för Europas liberala demokratier.

Populismens lockande rop att med enkla lösningar lösa svåra problem är förförande i en tid då många européer känner att de traditionella partierna tappat kontakten med dem. Samtidigt är de historiska perspektiven kastade överbord. De flesta EU länders regeringar lever enbart i nuet och misslyckas med att titta bakåt och blicka framåt, vilket är nödvändigt om man ska hitta fungerande lösningar. Det här skapar ett farligt läge.

Då EU:s statschefer möts till ett toppmöte i Bryssel nu på måndag för att framförallt diskutera flyktingsituationen så är det oerhört viktigt att man nu återfår den politiska kontrollen över situationen. EU behöver enas eftersom det enbart är en gemensam europeisk lösning som kan hantera en så här enorm (och gemensam) utmaning.

Syrien står i brand. Kriget i Syrien har varit katalysatorn för flyktingvågen till Europa och den har vi misslyckats med att politiska hantera.

Alla är inte ledsna över det. De som inte vill se att EU ska lyckas gnuggar nu sina händer. Det finns de som gör det både innanför och utanför Europas gränser eftersom de ser det som jag ser, att det EU vi har idag kommer att bryta ihop om man nu inte hittar en politisk lösning på flyktingsituationen.

Nyligen kallade Grekland tillbaka sin ambassadör från Österrike. Samma vecka införde Belgien gränskontroller mot Frankrike, något som väckte ilska i Frankrike. Också Sverige och Danmark har varit i luven på varandra. Goda vänner befinner sig nu plötsligt i ordväxlingar och gräl. Det här måste sluta.

Om det finns ett land som tycker om att se ett svagt Europa är frågan om det landet kan hålla sig borta från att ytterligare blanda sig i situationen och utnyttja den ökande splittringen i Europa till dess fördel. Att bomba sjukhus i Syrien är ett enkelt sätt att öka på flyktingströmmen mot Europa och därmed också de politiska svårigheterna för EU. Storbritanniens folkomröstningen om EU ger också krafter som är emot ett enat Europa möjlighet att slå in kilar i den europeiska gemenskapen. Frågan är om och hur man kommer att utnyttja det.

Europas befolkning måste vakna och förstå vad som är på spel. Vardagen för de allra flesta i Europa lunkar på som vanligt. Men om EU:s inre marknad och Schengen skulle kollapsa eller Storbritannien lämna EU skulle det kunna få stora oanade följder. Med Europas blodiga historia vill jag undvika steg ut i det okända.

Vi behöver därför sätta saker i sina rätta perspektiv och i den rätta historiska kontexten. Det är dags för Europa att nu lyfta blicken och ta ett gemensamt ansvar för situationen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15