Anna-Maja Henriksson sågar Uusitalos studiestödsutredning

01.03.2016 kl. 13:55
Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande.

- Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande. Vi vet redan från tidigare att högskoleutbildning går i arv. Tack vare det studiepenningsbetonade studiestödet har allt flera ungdomar från icke högskoleutbildade familjer sökt sig till högskolestudier.  Uusitalos lånemodell skulle sätta ungdomar i en mycket ojämlik situation p.g.a. deras socioekonomiska bakgrund. En sådan utveckling är inte önskvärd. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter, istället för att öka klyftorna mellan våra ungdomar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Utredningsman, professor Roope Uusitalo lämnade idag in sin utredning om alternativen för ett förnyat studiestöd för högskolestuderande åt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Uusitalo föreslår bl.a. att studiepenningen sänks till 250,28 euro per månad, att maximiantalet studiestödsmånader minskas, att kraven på framsteg i studierna höjs och att statsgarantin för studielånet höjs.

- Jag tror inte att Uusitalos modell skulle leda till att studerande utexamineras snabbare. Tvärtom leder en nedskärning av studiepenningen lätt till att studerande är tvungna att arbeta allt mera för att säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt i ett läge där högskoleutbildades arbetslöshet ökar och framtidsutsikterna är osäkra, säger Henriksson.

- Jag hade verkligen hoppats att åtminstone Samlingspartiet och Centern skulle i regeringen stå upp för bildningssamhället. Tyvärr visar bådas agerande att festtal och inför val givna utbildningslöften inte är förankrade i verkligheten, konstaterar Henriksson.
Henriksson anser att studiestödssystemet borde förnyas med eftertanke och inte genom hastverk.

- Det har gjorts ett flertal ändringar i studiestödet under de senaste åren. Konsekvenserna av dessa ändringar borde nu bedömas ordentligt. Därefter kan man vid behov starta en ny beredning med bred förankring för att hitta alternativa modeller. Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på lång sikt bör det säkert förnyas, så att det bättre möjliggör heltidsstudier, avslutar Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30