Positiv fokus på export

28.02.2016 kl. 10:20
Undertecknad hade nyligen möjlighet att tala vid kvällsfesten i samband med riksskinnutställningen i Seinäjoki.

Föregående gång jag höll tal i större päls-sammanhang var det i något andra tecken, nämligen i samband med en offentlig aktivist – demonstration på medborgartorget i Helsingfors i fjol. Det var också ett av mina första offentliga framträdanden i egenskap av riksdagsman och den första gången jag på Svenska riksdagsgruppens vägnar tog emot demonstranters budskap.

 

De flesta partier hade sänt en representant till tillfället, men överraskande nog var undertecknad var den enda som offentligt framförde stöd för pälsnäringen. Värdet på pälsbranschens export är som bäst närmare 1 miljard euro och dess sysselsättande effekter är betydande. Att flytta sådan verksamhet till Ryssland och Kina - vilket ett eventuellt förbud i praktiken skulle innebära – vore garanterat inget som gynnade djurens välmående heller. Något förvånad blev jag faktiskt över de massiva buropen och den hätska stämningen i luften, även om det var en trevlig upplevelse att bli eskorterad tillbaka till riskdagen av en sympatisk kvinnlig polis.

 

Det som förvånade mer var att de övriga partiers representanter som dök upp, aktivt flirtade med aktivisterna. Det känns inte särskilt rakryggat, om det är så att budskapet ändrar beroende på om man befinner sig i Österbotten eller Helsingfors. Jag upplever trots allt att pälsnäringen har ett relativt brett stöd bland de folkvalda, och lyfter på hatten för det utvecklingsarbete på olika plan som branschen i Finland själva går i bräschen för. Pälsbranschens betydelse för Finland beskrivs ganska väl av det faktum att det enskilda objekt med högsta försäkringsvärdet efter våra kärnkraftverk idag faktiskt torde vara pälslagret vid Saga Furs. Även om prisnivån som sattes på mink i Köpenhamn blev för låg, är det glädjande att 100 % av skinnen såldes. Vi håller tummarna och hoppas på positiva nyheter för farmarna nu när prisbilden på räv klarnar i samband med marsauktionen i Finland.

 

Ett litet land som Finland bör göra allt man kan för att skapa förutsättningar för de framgångsregioner och framgångsbranscher som vi ännu har. I synnerhet möjligheten till import av nya pengar – dvs. optimerande av exportnäringarnas verksamhetsförutsättningar – borde gå som en röd tråd genom all lagstiftning och beslutsfattande.

 

Globalt sett finns endast ett fåtal länder som i förhållande till bruttonationalprodukten och ökningen av densamma har en större offentlig sektor än Finland - bland dem Kuba och Nordkorea, dvs. inget särskilt smickrande sällskap. När det gäller utländska direktinvesteringar så är det endast Albanien som ligger sämre till än Finland här i vår del av världen. På tal om investeringar är det symptomatiskt att Sverige i denna ansökningsrunda för Connecting European Facilities enligt uppgifter ansöker om ca 500 miljoner euro medan vi ansöker om ca 60 miljoner. Finland måste helt enkelt bli bättre på att utnyttja alla de möjligheter som finns för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi har alla ett ansvar att bidra till positivt tänkande och aktivt stratetiskt utvecklingsarbete. Finland har alla möjligheter att åter bli en positiv kraft att räkna med i globala sammanhang.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37