Positiv fokus på export

28.02.2016 kl. 10:20
Undertecknad hade nyligen möjlighet att tala vid kvällsfesten i samband med riksskinnutställningen i Seinäjoki.

Föregående gång jag höll tal i större päls-sammanhang var det i något andra tecken, nämligen i samband med en offentlig aktivist – demonstration på medborgartorget i Helsingfors i fjol. Det var också ett av mina första offentliga framträdanden i egenskap av riksdagsman och den första gången jag på Svenska riksdagsgruppens vägnar tog emot demonstranters budskap.

 

De flesta partier hade sänt en representant till tillfället, men överraskande nog var undertecknad var den enda som offentligt framförde stöd för pälsnäringen. Värdet på pälsbranschens export är som bäst närmare 1 miljard euro och dess sysselsättande effekter är betydande. Att flytta sådan verksamhet till Ryssland och Kina - vilket ett eventuellt förbud i praktiken skulle innebära – vore garanterat inget som gynnade djurens välmående heller. Något förvånad blev jag faktiskt över de massiva buropen och den hätska stämningen i luften, även om det var en trevlig upplevelse att bli eskorterad tillbaka till riskdagen av en sympatisk kvinnlig polis.

 

Det som förvånade mer var att de övriga partiers representanter som dök upp, aktivt flirtade med aktivisterna. Det känns inte särskilt rakryggat, om det är så att budskapet ändrar beroende på om man befinner sig i Österbotten eller Helsingfors. Jag upplever trots allt att pälsnäringen har ett relativt brett stöd bland de folkvalda, och lyfter på hatten för det utvecklingsarbete på olika plan som branschen i Finland själva går i bräschen för. Pälsbranschens betydelse för Finland beskrivs ganska väl av det faktum att det enskilda objekt med högsta försäkringsvärdet efter våra kärnkraftverk idag faktiskt torde vara pälslagret vid Saga Furs. Även om prisnivån som sattes på mink i Köpenhamn blev för låg, är det glädjande att 100 % av skinnen såldes. Vi håller tummarna och hoppas på positiva nyheter för farmarna nu när prisbilden på räv klarnar i samband med marsauktionen i Finland.

 

Ett litet land som Finland bör göra allt man kan för att skapa förutsättningar för de framgångsregioner och framgångsbranscher som vi ännu har. I synnerhet möjligheten till import av nya pengar – dvs. optimerande av exportnäringarnas verksamhetsförutsättningar – borde gå som en röd tråd genom all lagstiftning och beslutsfattande.

 

Globalt sett finns endast ett fåtal länder som i förhållande till bruttonationalprodukten och ökningen av densamma har en större offentlig sektor än Finland - bland dem Kuba och Nordkorea, dvs. inget särskilt smickrande sällskap. När det gäller utländska direktinvesteringar så är det endast Albanien som ligger sämre till än Finland här i vår del av världen. På tal om investeringar är det symptomatiskt att Sverige i denna ansökningsrunda för Connecting European Facilities enligt uppgifter ansöker om ca 500 miljoner euro medan vi ansöker om ca 60 miljoner. Finland måste helt enkelt bli bättre på att utnyttja alla de möjligheter som finns för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi har alla ett ansvar att bidra till positivt tänkande och aktivt stratetiskt utvecklingsarbete. Finland har alla möjligheter att åter bli en positiv kraft att räkna med i globala sammanhang.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00