Positiv fokus på export

28.02.2016 kl. 10:20
Undertecknad hade nyligen möjlighet att tala vid kvällsfesten i samband med riksskinnutställningen i Seinäjoki.

Föregående gång jag höll tal i större päls-sammanhang var det i något andra tecken, nämligen i samband med en offentlig aktivist – demonstration på medborgartorget i Helsingfors i fjol. Det var också ett av mina första offentliga framträdanden i egenskap av riksdagsman och den första gången jag på Svenska riksdagsgruppens vägnar tog emot demonstranters budskap.

 

De flesta partier hade sänt en representant till tillfället, men överraskande nog var undertecknad var den enda som offentligt framförde stöd för pälsnäringen. Värdet på pälsbranschens export är som bäst närmare 1 miljard euro och dess sysselsättande effekter är betydande. Att flytta sådan verksamhet till Ryssland och Kina - vilket ett eventuellt förbud i praktiken skulle innebära – vore garanterat inget som gynnade djurens välmående heller. Något förvånad blev jag faktiskt över de massiva buropen och den hätska stämningen i luften, även om det var en trevlig upplevelse att bli eskorterad tillbaka till riskdagen av en sympatisk kvinnlig polis.

 

Det som förvånade mer var att de övriga partiers representanter som dök upp, aktivt flirtade med aktivisterna. Det känns inte särskilt rakryggat, om det är så att budskapet ändrar beroende på om man befinner sig i Österbotten eller Helsingfors. Jag upplever trots allt att pälsnäringen har ett relativt brett stöd bland de folkvalda, och lyfter på hatten för det utvecklingsarbete på olika plan som branschen i Finland själva går i bräschen för. Pälsbranschens betydelse för Finland beskrivs ganska väl av det faktum att det enskilda objekt med högsta försäkringsvärdet efter våra kärnkraftverk idag faktiskt torde vara pälslagret vid Saga Furs. Även om prisnivån som sattes på mink i Köpenhamn blev för låg, är det glädjande att 100 % av skinnen såldes. Vi håller tummarna och hoppas på positiva nyheter för farmarna nu när prisbilden på räv klarnar i samband med marsauktionen i Finland.

 

Ett litet land som Finland bör göra allt man kan för att skapa förutsättningar för de framgångsregioner och framgångsbranscher som vi ännu har. I synnerhet möjligheten till import av nya pengar – dvs. optimerande av exportnäringarnas verksamhetsförutsättningar – borde gå som en röd tråd genom all lagstiftning och beslutsfattande.

 

Globalt sett finns endast ett fåtal länder som i förhållande till bruttonationalprodukten och ökningen av densamma har en större offentlig sektor än Finland - bland dem Kuba och Nordkorea, dvs. inget särskilt smickrande sällskap. När det gäller utländska direktinvesteringar så är det endast Albanien som ligger sämre till än Finland här i vår del av världen. På tal om investeringar är det symptomatiskt att Sverige i denna ansökningsrunda för Connecting European Facilities enligt uppgifter ansöker om ca 500 miljoner euro medan vi ansöker om ca 60 miljoner. Finland måste helt enkelt bli bättre på att utnyttja alla de möjligheter som finns för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi har alla ett ansvar att bidra till positivt tänkande och aktivt stratetiskt utvecklingsarbete. Finland har alla möjligheter att åter bli en positiv kraft att räkna med i globala sammanhang.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15