Skogsindustri eller naturreservat?

28.02.2016 kl. 08:00
Det som vårt land allra mest behöver för tillfället är investeringar i exportindustrin

Skogsindustrin svarar för tillfället på detta behov. I Äänekoski görs som bäst den största enskilda investeringen någonsin i finsk skogindustri. Metsä Group bygger en biofabrik för över en miljard euro som blir världens modernaste och producerar allt från cellulosa till energi, och många andra produkter. Investeringar planeras också i Kuopio, i Kajana, i Kemijärvi och den senaste är kinesiska Kaidi som planerar en miljardinvestering i Kemi.

 

Nu är det kanske osannolikt att samtliga dessa investeringar förverkligas men däremot står det redan nu klart att så pass många investeringsbeslut redan är fattade att virkesuttaget i våra skogar kommer att öka markant. Räcker våra skogar till för detta? Forskningen säger entydigt ja. I Finland har vi inventerat i vårt skogsbestånd ända sedan sekelskiftet 1800-1900 talet och följt upp både tillväxt samt naturens tillstånd. Enligt både naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral kommer våra skogar mer än väl att tåla ökade hyggen och detta utan att vi riskerar viktiga naturvärden.

 

Suomen luonnonsuojeluliitto-Finlands naturskyddsförbund och deras ordförande Risto Sulkava hävdar däremot en annan uppfattning. Sulkava har i flera repriser varnat för att investeringsplanerna hotar miljön. Jag förstår att Finlands naturskyddsförbund har som sin uppgift att värna om vår natur och också slå larm när det är befogat. Min uppfattning är ända att de går för långt nu. Vårt samhälle skriker efter investeringar och arbetsplatser. Forskarkåren är enig om vår skogs- och bioindustris planer bygger på realistiska bedömningar om skogens uthålliga avverkningsmängd. Vi är i absolut världsklass när det gäller naturhänsyn i skogsbruket. Andra miljöorganisationer som tillexempel WWF har intagit en betydligt mera pragmatisk hållning.

 

Finland har den största andelen strängt skyddad skog i hela EU. Inget annat land kommer ens i närheten av vår nivå. Dessutom är största delen av vår skogsmark certifierad och sköts alltså enligt en högre standard än vad vår redan stränga lagstiftning förutsätter och vad gäller skydd av viktiga livsmiljöer och hotade arter.

 

När man ser på världen idag är det inte svårt att se att miljöhänsynen får större tyngd när befolkningens grundbehov är tillgodosedda och samhällsutvecklingen har nått en viss nivå. Jag är medveten om att anti-tillväxtförespråkare har en annan uppfattning än den jag nu ger uttryck för men jag hävdar ändå detta: den som motarbetar en stabil ekonomi och nya arbetsplatser motarbetar de facto en hållbar utveckling för både människa och miljö. Ökad användning av skogsråvara är en miljögärning av rang - inte minst med tanke på minskade koldioxidutsläpp. Jag skulle önska att Finlands naturskyddsförbund skulle komma med i det arbetet i stället för att motarbeta det.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00