Sportlovet behövs

26.02.2016 kl. 08:00
Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska.

 

 

Under den pågående veckan har skoleleverna i Nyland sportlov. År 1933, för drygt 80 år sedan, blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen då de, på initiativ av dåvarande rektor Magnus Hagelstam, höll sportlov 1927. Han ville ge eleverna möjlighet att vistas utomhus i vintervädret, önskade att skolan satsar mycket på idrott och ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna.

 

Jag håller med Hagelstam, god fysisk kondition är mycket viktigt. Och inte enbart för barn och unga, utan för alla människor. I dag är sportlovet, och att skoleleverna uppmuntras att röra på sig, viktigare än någonsin. En oroväckande stor andel av de unga rör nämligen på sig för lite. Enligt undervisningsministeriet motionerar endast 30 procent av femteklassisterna tillräckligt och av niondeklassisterna bara var tionde. Föräldrarna, kommunerna, föreningarna och skolorna har en avgörande roll i att de unga får sunda motionsvanor.

 

Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska. Sjukdomar och åkommor som beror på för lite motion och dålig kost, kostar dessutom samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

 

Regeringens politik när det gäller utbildningssektorn kan i flera avseenden kallas katastrofal. En satsning är ändå positiv och det är målsättningen att öka inslaget av motion i skolorna. Regeringen har som mål en timme motion per dag, där kommunen och skolorna själva får bestämma hur det genomförs. Programmet Skolan i rörelse har funnits redan tidigare men utvidgas nu så det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Ministeriet har reserverat 21 miljoner euro på tre år för det här.

 

Förutom satsningar i skolan behövs bättre möjligheter för att kunna utöva vardagsmotion och olika sorters idrott. Jag hoppas bland annat att det byggs flera gång- och cykelvägar så att det blir lättare och säkrare att röra sig till fots och cykel i våra kommuner. Vi borde på alla sätt göra det lätt och intressant att idka motion. För min egen del kan jag konstatera att mitt idrottande i ungdomen på ett mycket konkret sätt hjälpt mig att klara hälsoproblem i vuxen ålder. Det bidrog också till att tröskeln att inleda ett aktivt motionerande igen efter några års paus för min del var låg. Jag hoppas att så många som möjligt, både ung och gammal, skulle upptäcka glädjen i att röra på sig och få uppleva den sköna känslan som infinner sig både under och efter ett motionspass.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00