Framtidstro

20.02.2016 kl. 08:20
Över sjuttio procent av våra starkt tillväxtorienterade små- och medelstora företag tror på en konjunkturförbättring.
Två tredjedelar av dem tänker anställa nytt folk, och hela 91 procent räknar med ökad omsättning under det kommande året. Det visar en undersökning som arbets- och näringslivsministeriet nyligen låtit göra. Det är alltså inte så nattsvart i den finländska ekonomin som vi intalat oss själva de senaste åren.

Finland behöver fler invandrare - inte färre. Ett ökat antalet invandrare gynnar både tillväxten och exporten, förutsatt att de nyanlända snabbt integreras i samhället, får arbete och att man till fullo drar nytta av deras kunskaper och erfarenheter. Invandrarna är också ett svar mot vår åldrande befolkning. Våra grannländer Sverige och Danmark har redan beräknat de uppskattade positiva effekterna som den ökade invandringen medfört exportindustrin, och försiktiga beräkningar ger uppmuntrande besked även hos oss. Också här har vi alltså en möjlighet just nu, inte bara en utmaning.

Regeringen har för sin del åtminstone temporärt insett att kloka investeringar i infrastruktur som främjar exporten är ett måste för att hjälpa oss ur den ekonomiska svackan. Ett gott exempel är statens beslut att stöda Kvarkenprojektet, ett direkt trafiksamarbete mellan Finland och övriga Norden och som gynnar hela landet.

Vi ser också att börsbolagens resultat och därmed investeringar är på försiktig bättringsväg, även om nivån ännu är anspråkslös jämfört med högkonjunkturen före år 2009. Med nästan 2 miljarder mer investerade euro i fjol än för två år sedan är det uppenbart att de finländska företagen idag har en viss framtidstro.

Det börjar alltså finnas ett visst ljus i den finländska tunneln. Det gäller dock att få ordning på arbetsmarknaden för att den försiktiga trenden inte ska brytas. Här krävs kloka tag av regeringen och framför allt ansvarstagande och förmågan att ge ifrån sig uppnådda fördelar från arbetsmarknadsparternas sida. Vårt välfärdssamhälle fungerar på sikt bara om ekonomin är i balans, vilket kräver ett blomstrande näringsliv. Jag har flera gånger konstaterat att regeringens ekonomiska målsättningar är på rätt ambitionsnivå, men oroar mig för om man hittar konkreta och fungerande åtgärder för att nå målen. För att bidra konstruktivt kommer vi från SFP senare i vår att presentera en rad åtgärder för hur vi med bland annat vår lagstiftning kan förbättra förutsättningarna för små- och medelstora företag. Finland har fortsättningsvis ekonomiska utmaningar. Dem ska vi inte sopa under mattan. Mellan varven gäller det dock att se möjligheterna för att bli mera framgångsrik.
 

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15