Det officiella Finland blir allt mer finskt

20.02.2016 kl. 07:43
Entschuldigung, ist dieser platz frei?


Ja!


Klasse!

Ungefär så här började min första tyskabok i högstadiet. Man gick ombord på ett tåg i Berlin och skulle fråga om sittplatsen var ledig.

 

Det är 20 år sedan jag läste den här textboken. Jag är själv överraskad över att jag än idag kommer ihåg de inledande replikerna. Anledningen till att jag minns dem är antagligen för att de var i dialogform. Dialogen var i ett sammanhang där jag kunde föreställa mig att jag i framtiden kunde vara och kunde ha nytta av, vilket jag också haft.

 

Men, om jag kan det här på tyska, hur är det möjligt att så många finländare inte ens kan ta betalt för en kopp kaffe på svenska? Att det är omöjligt att beställa en fastlagsbulle och en kopp kaffe på svenska på ett kafé i Helsingfors är imponerande. Finland har världens bästa skola. Hur är det då möjligt att man inte ens efter flera kursers undervisning lyckas lära sig hur man tar betalt för en kopp kaffe.

 

Jag har många gånger funderat på vad det här beror på. Kan det bara vara attityder, eller är det för mycket grammatik och för lite prat, eller är det engelskan som tränger ut svenskan. Men trots det har jag svårt att förstå hur så många timmar undervisning verkar kunna avkasta så lite. Det är sorgligt och det sorgliga är att det bara verkar bli sämre.

 

Allt är dock inte förlorat för svenskan i Finland. Även om svenskakunskaperna har blivit oerhört mycket sämre hos den stora allmänheten, sägs det att andelen finländare med utmärkta kunskaper i svenska ökat. I Helsingfors, där 7 % av stadens invånare är svenskspråkiga, går 10 % i svenskspråkig skola eftersom tvåspråkiga familjer eller helt finskspråkiga familjer ser det som ett mervärde att deras barn får ett språk till, svenska, som kommer att hjälpa dem på arbetsmarknaden i framtiden.

 

Här kan till och med en positiv trend skönjas. I näringslivet är språk ett plus man betalar för. Det tråkiga är att det samma inte gäller det offentliga som, till skillnad från näringslivet, enligt lag borde kunna betjäna på svenska. Åland har redan en längre tid märkt av detta genom allt sämre svenskakunskaper i myndigheter och ministerium.

 

Här är det därför viktigt att man nu från regeringens sida aktivt gör språkkonsekvensbedömningar då man förbereder stora reformer. Detta för att de svenska strukturerna inte ytterligare ska utarmas.

 

Tyvärr, ser utvecklingen dock inte ljus ut. Förra veckan presenterade justitieminister Jari Lindström en tingsrättsreform. Där föreslås antalet tingsrätter i landet minskas från 27 till 20. Bland de som föreslås stängas finns Borgå, Karleby och Ekenäs medan Vasa föreslås byta förvaltningsspråk från svenska till finska. Enda tingsrätten kvar i Finland med svenska som förvaltningsspråk blir Mariehamn.

 

Att det är de svenska tingsrätterna som får stryka på foten kommer säkert motiveras med att de är små, för det är de. Men, stort är inte alltid vackert och det finns ett mervärde i hela landets intresse att hålla några svenska tingsrätter kvar, trots att de blir små, för att försäkra sig om att servicen fungerar på svenska också i framtiden. För svenskspråkiga kan också begå brott eller bli utsatta för brott, precis som alla andra.

 

Jag tycker inte om att skriva det här, eftersom jag inte tycker om utvecklingen och skulle hoppas att det inte var så här. Men tyvärr är sanningen att det officiella Finland hela tiden blir allt mer enspråkigt finskt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15