Det officiella Finland blir allt mer finskt

20.02.2016 kl. 07:43
Entschuldigung, ist dieser platz frei?


Ja!


Klasse!

Ungefär så här började min första tyskabok i högstadiet. Man gick ombord på ett tåg i Berlin och skulle fråga om sittplatsen var ledig.

 

Det är 20 år sedan jag läste den här textboken. Jag är själv överraskad över att jag än idag kommer ihåg de inledande replikerna. Anledningen till att jag minns dem är antagligen för att de var i dialogform. Dialogen var i ett sammanhang där jag kunde föreställa mig att jag i framtiden kunde vara och kunde ha nytta av, vilket jag också haft.

 

Men, om jag kan det här på tyska, hur är det möjligt att så många finländare inte ens kan ta betalt för en kopp kaffe på svenska? Att det är omöjligt att beställa en fastlagsbulle och en kopp kaffe på svenska på ett kafé i Helsingfors är imponerande. Finland har världens bästa skola. Hur är det då möjligt att man inte ens efter flera kursers undervisning lyckas lära sig hur man tar betalt för en kopp kaffe.

 

Jag har många gånger funderat på vad det här beror på. Kan det bara vara attityder, eller är det för mycket grammatik och för lite prat, eller är det engelskan som tränger ut svenskan. Men trots det har jag svårt att förstå hur så många timmar undervisning verkar kunna avkasta så lite. Det är sorgligt och det sorgliga är att det bara verkar bli sämre.

 

Allt är dock inte förlorat för svenskan i Finland. Även om svenskakunskaperna har blivit oerhört mycket sämre hos den stora allmänheten, sägs det att andelen finländare med utmärkta kunskaper i svenska ökat. I Helsingfors, där 7 % av stadens invånare är svenskspråkiga, går 10 % i svenskspråkig skola eftersom tvåspråkiga familjer eller helt finskspråkiga familjer ser det som ett mervärde att deras barn får ett språk till, svenska, som kommer att hjälpa dem på arbetsmarknaden i framtiden.

 

Här kan till och med en positiv trend skönjas. I näringslivet är språk ett plus man betalar för. Det tråkiga är att det samma inte gäller det offentliga som, till skillnad från näringslivet, enligt lag borde kunna betjäna på svenska. Åland har redan en längre tid märkt av detta genom allt sämre svenskakunskaper i myndigheter och ministerium.

 

Här är det därför viktigt att man nu från regeringens sida aktivt gör språkkonsekvensbedömningar då man förbereder stora reformer. Detta för att de svenska strukturerna inte ytterligare ska utarmas.

 

Tyvärr, ser utvecklingen dock inte ljus ut. Förra veckan presenterade justitieminister Jari Lindström en tingsrättsreform. Där föreslås antalet tingsrätter i landet minskas från 27 till 20. Bland de som föreslås stängas finns Borgå, Karleby och Ekenäs medan Vasa föreslås byta förvaltningsspråk från svenska till finska. Enda tingsrätten kvar i Finland med svenska som förvaltningsspråk blir Mariehamn.

 

Att det är de svenska tingsrätterna som får stryka på foten kommer säkert motiveras med att de är små, för det är de. Men, stort är inte alltid vackert och det finns ett mervärde i hela landets intresse att hålla några svenska tingsrätter kvar, trots att de blir små, för att försäkra sig om att servicen fungerar på svenska också i framtiden. För svenskspråkiga kan också begå brott eller bli utsatta för brott, precis som alla andra.

 

Jag tycker inte om att skriva det här, eftersom jag inte tycker om utvecklingen och skulle hoppas att det inte var så här. Men tyvärr är sanningen att det officiella Finland hela tiden blir allt mer enspråkigt finskt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00