En svidande domänförlust för svensk service

13.02.2016 kl. 07:27



Den tingsrättsreform regeringen genomför innebär en svidande domänförlust för svensk service genom att de tingsrätter som bäst kan garantera svenskspråkig service nedgraderas eller försvinner. Alla regioner i svenskfinland drabbas.

Justitieminister Jari Lindström påpekar att regeringen vill att tillgången till svenskspråkig service ska tryggas. Ännu har vi inte fått svar på frågan vilken språkkonsekvensbedömning regeringen gjorde innan beslutet fattades.

 

Ifall tryggandet av tillgång till svenskspråkig service skulle ha varit viktigt för regeringen borde regeringen ha agerat på annat sätt. Nu använder sig regeringen av Bemböletaktik genom att nedgradera eller dra in de flesta tingsrätter som fungerar på tvåspråkiga orter.

 

Tingsrätterna i Borgå och Raseborg blir enbart sammanträdesplatser. Tingsrätterna i Kimito, Kyrkslätt och Jakobstad som tidigare varit sammanträdesplatser dras in. Tingsrätterna i Österbottens sammanslås så att ingen längre har svenska som huvudspråk. Risken finns att tingsrätterna i Raseborg och Borgå, som föreslås bli enbart sammanträdesplatser utan kansli eller övriga funktioner, med tiden går samma öde till mötes som exempelvis tingsrätterna i Kyrkslätt och Jakobstad och dras in.

 

Det bästa sättet att trygga tillgången till svensk service skulle ha varit att satsa på tingsrätterna i Borgå och Raseborg genom att koncentrera och överföra vissa uppgifter till dessa tingsrätter. Det går att rationalisera och effektivera utan att ge avkall på rätten till svenskspråkig service.

 

Helt överraskande var beslutet om tingsrätterna inte. I utredningar om tingsrättsnätet som tidigare gjorts har man föreslagit att tingsrätterna i Raseborg och Borgå ska fusioneras med tingsrätterna i Esbo och Vanda. Det är intressant att se hur justitieministern och regeringen valt att omorganisera. För östra Finlands del har man valt att inte följa rekommendationerna från tidigare utredningar i och med att flera tingsrätter inte rörs.

 

Det är beklagligt att regeringen upprepar misstagen som gjordes i samband med reformen av nödcentralerna. Erfarenheterna visa hur svårt det är att rekrytera personal som behärskar också svenska utanför de genuint tvåspråkiga orterna.

 

Regeringen meddelade igår att ett tillräckligt antal så kallade språkdomartjänster ska tillsättas för att trygga också den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Både i Esbo och Vanda, dit kanslierna från Raseborg och Borgå tingsrätter flyttas, går det att besätta tjänster med personer som kan både finska och svenska.

 

För att lyckas med detta krävs det språklig medvetenhet, planering och en verklig vilja att trygga också de svenskspråkigas rättigheter till service på det egna modersmålet. Att kunna få sina ärenden behandlade på det egna modersmålet inom domstolsväsendet är ett av fundamenten för det tvåspråkiga Finland. Finns viljan hos regeringen att trygga detta fundament också efter omorganiseringen av tingsrättsnätet?

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00