En svidande domänförlust för svensk service

13.02.2016 kl. 07:27



Den tingsrättsreform regeringen genomför innebär en svidande domänförlust för svensk service genom att de tingsrätter som bäst kan garantera svenskspråkig service nedgraderas eller försvinner. Alla regioner i svenskfinland drabbas.

Justitieminister Jari Lindström påpekar att regeringen vill att tillgången till svenskspråkig service ska tryggas. Ännu har vi inte fått svar på frågan vilken språkkonsekvensbedömning regeringen gjorde innan beslutet fattades.

 

Ifall tryggandet av tillgång till svenskspråkig service skulle ha varit viktigt för regeringen borde regeringen ha agerat på annat sätt. Nu använder sig regeringen av Bemböletaktik genom att nedgradera eller dra in de flesta tingsrätter som fungerar på tvåspråkiga orter.

 

Tingsrätterna i Borgå och Raseborg blir enbart sammanträdesplatser. Tingsrätterna i Kimito, Kyrkslätt och Jakobstad som tidigare varit sammanträdesplatser dras in. Tingsrätterna i Österbottens sammanslås så att ingen längre har svenska som huvudspråk. Risken finns att tingsrätterna i Raseborg och Borgå, som föreslås bli enbart sammanträdesplatser utan kansli eller övriga funktioner, med tiden går samma öde till mötes som exempelvis tingsrätterna i Kyrkslätt och Jakobstad och dras in.

 

Det bästa sättet att trygga tillgången till svensk service skulle ha varit att satsa på tingsrätterna i Borgå och Raseborg genom att koncentrera och överföra vissa uppgifter till dessa tingsrätter. Det går att rationalisera och effektivera utan att ge avkall på rätten till svenskspråkig service.

 

Helt överraskande var beslutet om tingsrätterna inte. I utredningar om tingsrättsnätet som tidigare gjorts har man föreslagit att tingsrätterna i Raseborg och Borgå ska fusioneras med tingsrätterna i Esbo och Vanda. Det är intressant att se hur justitieministern och regeringen valt att omorganisera. För östra Finlands del har man valt att inte följa rekommendationerna från tidigare utredningar i och med att flera tingsrätter inte rörs.

 

Det är beklagligt att regeringen upprepar misstagen som gjordes i samband med reformen av nödcentralerna. Erfarenheterna visa hur svårt det är att rekrytera personal som behärskar också svenska utanför de genuint tvåspråkiga orterna.

 

Regeringen meddelade igår att ett tillräckligt antal så kallade språkdomartjänster ska tillsättas för att trygga också den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Både i Esbo och Vanda, dit kanslierna från Raseborg och Borgå tingsrätter flyttas, går det att besätta tjänster med personer som kan både finska och svenska.

 

För att lyckas med detta krävs det språklig medvetenhet, planering och en verklig vilja att trygga också de svenskspråkigas rättigheter till service på det egna modersmålet. Att kunna få sina ärenden behandlade på det egna modersmålet inom domstolsväsendet är ett av fundamenten för det tvåspråkiga Finland. Finns viljan hos regeringen att trygga detta fundament också efter omorganiseringen av tingsrättsnätet?

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37