En svidande domänförlust för svensk service

13.02.2016 kl. 07:27



Den tingsrättsreform regeringen genomför innebär en svidande domänförlust för svensk service genom att de tingsrätter som bäst kan garantera svenskspråkig service nedgraderas eller försvinner. Alla regioner i svenskfinland drabbas.

Justitieminister Jari Lindström påpekar att regeringen vill att tillgången till svenskspråkig service ska tryggas. Ännu har vi inte fått svar på frågan vilken språkkonsekvensbedömning regeringen gjorde innan beslutet fattades.

 

Ifall tryggandet av tillgång till svenskspråkig service skulle ha varit viktigt för regeringen borde regeringen ha agerat på annat sätt. Nu använder sig regeringen av Bemböletaktik genom att nedgradera eller dra in de flesta tingsrätter som fungerar på tvåspråkiga orter.

 

Tingsrätterna i Borgå och Raseborg blir enbart sammanträdesplatser. Tingsrätterna i Kimito, Kyrkslätt och Jakobstad som tidigare varit sammanträdesplatser dras in. Tingsrätterna i Österbottens sammanslås så att ingen längre har svenska som huvudspråk. Risken finns att tingsrätterna i Raseborg och Borgå, som föreslås bli enbart sammanträdesplatser utan kansli eller övriga funktioner, med tiden går samma öde till mötes som exempelvis tingsrätterna i Kyrkslätt och Jakobstad och dras in.

 

Det bästa sättet att trygga tillgången till svensk service skulle ha varit att satsa på tingsrätterna i Borgå och Raseborg genom att koncentrera och överföra vissa uppgifter till dessa tingsrätter. Det går att rationalisera och effektivera utan att ge avkall på rätten till svenskspråkig service.

 

Helt överraskande var beslutet om tingsrätterna inte. I utredningar om tingsrättsnätet som tidigare gjorts har man föreslagit att tingsrätterna i Raseborg och Borgå ska fusioneras med tingsrätterna i Esbo och Vanda. Det är intressant att se hur justitieministern och regeringen valt att omorganisera. För östra Finlands del har man valt att inte följa rekommendationerna från tidigare utredningar i och med att flera tingsrätter inte rörs.

 

Det är beklagligt att regeringen upprepar misstagen som gjordes i samband med reformen av nödcentralerna. Erfarenheterna visa hur svårt det är att rekrytera personal som behärskar också svenska utanför de genuint tvåspråkiga orterna.

 

Regeringen meddelade igår att ett tillräckligt antal så kallade språkdomartjänster ska tillsättas för att trygga också den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Både i Esbo och Vanda, dit kanslierna från Raseborg och Borgå tingsrätter flyttas, går det att besätta tjänster med personer som kan både finska och svenska.

 

För att lyckas med detta krävs det språklig medvetenhet, planering och en verklig vilja att trygga också de svenskspråkigas rättigheter till service på det egna modersmålet. Att kunna få sina ärenden behandlade på det egna modersmålet inom domstolsväsendet är ett av fundamenten för det tvåspråkiga Finland. Finns viljan hos regeringen att trygga detta fundament också efter omorganiseringen av tingsrättsnätet?

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05