Ödesvecka för Kvarkenprojektet

13.02.2016 kl. 07:57
Riksdagen har en arbetsdryg vårsession framför sig. Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU är några exempel på teman som kommer att vara aktuella.

För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Detta negativa samhällsklimat är inte bra för vårt land. Vi måste kunna bryta denna utveckling. Vi har en gemensam viktig uppgift, att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär. Här krävs nu ledarskap och tydliga signaler av regeringen!

I veckan hölls riksmötets öppningsdebatt där statsminister Sipilä redogjorde för regeringens politik under 2016. I debatten lyfte jag fram hur viktigt det är att regeringen håller fast vid tidigare gjorda överenskommelser, annars rubbas förtroendet. Tyvärr är det så att regeringen Sipilä nu backat i flera frågor som det gjordes beslut om under förra perioden. Som ett exempel kan nämnas vindkraftsstödet till Åland och samernas ställning i vårt land. Det är illa och förtroendet såväl på Åland som bland samerna har fått sig en ordentlig törn. Jag passade också på att lyfta fram Kvarkenprojektet och de oskäliga nedskärningarna inom utbildningssektorn.


Dessvärre är det också uppenbart att den centerledda regeringens centraliseringsiver fortsätter. Nu vill man slakta i tingsrättsnätverket, och det kommer att slå hårt mot tingsrätterna på de tvåspråkiga orterna.  Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera att medborgarna får service på sitt modersmål. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen. Det verkar uppenbart att någon ordentlig språkkonsekvensbedömning inte gjorts. Några större inbesparingar innebär reformen inte heller. Vi talar om kanske en till två miljoner på årsnivå, en pipa snus i statskassan.

Vad gäller Kvarken trafiken och Midway Alignement projektet blir nästa vecka avgörande. Finland och vår regering har helt enkelt inte råd att säga nej till detta projekt. Det handlar om att skapa tillväxt och arbetsplaster i vårt land och i Österbotten, att stärka handelskorridoren och förbindelserna till Sverige och Europa. Sveriges regering har tagit ett positivt beslut som skickas till Europeiska kommissionen.  Nu är det verkligen upp till bevis för vår regering. Vasa valkrets ledamöter har jobbat hårt tillsammans för att få regeringen med på noterna. Det gäller att se längre än till ring trean. För statsministerpartiet gäller det att infria talen om att vi behöver skapa tillväxt och arbetsplatser. Något annat än ett Ja duger därför inte.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50