Ödesvecka för Kvarkenprojektet

13.02.2016 kl. 07:57
Riksdagen har en arbetsdryg vårsession framför sig. Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU är några exempel på teman som kommer att vara aktuella.

För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Detta negativa samhällsklimat är inte bra för vårt land. Vi måste kunna bryta denna utveckling. Vi har en gemensam viktig uppgift, att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär. Här krävs nu ledarskap och tydliga signaler av regeringen!

I veckan hölls riksmötets öppningsdebatt där statsminister Sipilä redogjorde för regeringens politik under 2016. I debatten lyfte jag fram hur viktigt det är att regeringen håller fast vid tidigare gjorda överenskommelser, annars rubbas förtroendet. Tyvärr är det så att regeringen Sipilä nu backat i flera frågor som det gjordes beslut om under förra perioden. Som ett exempel kan nämnas vindkraftsstödet till Åland och samernas ställning i vårt land. Det är illa och förtroendet såväl på Åland som bland samerna har fått sig en ordentlig törn. Jag passade också på att lyfta fram Kvarkenprojektet och de oskäliga nedskärningarna inom utbildningssektorn.


Dessvärre är det också uppenbart att den centerledda regeringens centraliseringsiver fortsätter. Nu vill man slakta i tingsrättsnätverket, och det kommer att slå hårt mot tingsrätterna på de tvåspråkiga orterna.  Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera att medborgarna får service på sitt modersmål. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen. Det verkar uppenbart att någon ordentlig språkkonsekvensbedömning inte gjorts. Några större inbesparingar innebär reformen inte heller. Vi talar om kanske en till två miljoner på årsnivå, en pipa snus i statskassan.

Vad gäller Kvarken trafiken och Midway Alignement projektet blir nästa vecka avgörande. Finland och vår regering har helt enkelt inte råd att säga nej till detta projekt. Det handlar om att skapa tillväxt och arbetsplaster i vårt land och i Österbotten, att stärka handelskorridoren och förbindelserna till Sverige och Europa. Sveriges regering har tagit ett positivt beslut som skickas till Europeiska kommissionen.  Nu är det verkligen upp till bevis för vår regering. Vasa valkrets ledamöter har jobbat hårt tillsammans för att få regeringen med på noterna. Det gäller att se längre än till ring trean. För statsministerpartiet gäller det att infria talen om att vi behöver skapa tillväxt och arbetsplatser. Något annat än ett Ja duger därför inte.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30