Henriksson om tingsrättsnedläggningarna: Helt oacceptabelt ur språklig synvinkel

11.02.2016 kl. 12:33
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson är bestört över justitieminister Jari Lindströms förslag att skära ner antalet tingsrätter från nuvarande 27 till 20.

Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. Dessutom ändrar majoritetsspråket vid Österbottens tingsrätt från svenska till finska. Detta betyder att det inte längre finns en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk på fastlandet.

 

- Med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna är förslaget helt oacceptabelt. Förslaget slår otroligt hårt mot hela Svenskfinland. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Jag undrar om man verkligen bedömt de språkliga konsekvenserna ordentligt, säger Henriksson.

 

- Reformen slår med slägga mot de tvåspråkiga tingsrätterna vi har idag runt om i landet. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, dess svårare kommer det att vara, att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen, tillägger Henriksson.

 

Henriksson oroar sig också för de förlängda avstånden till tingsplatserna.

 

- Den centerledda regeringens centraliseringspolitik tycks bara fortsätta. Det verkar inte beröra centern att landskapet Mellersta Österbotten nu blir utan egen tingsrätt. Om alla dessa tingsrätter läggs ner blir avståndet till närmaste tingsrätt allt längre för den enskilde medborgaren. Det gör att medborgarna sätts i olika ställning på grund av var de bor, säger Henriksson.

 

Henriksson är heller inte övertygad att de planerade tingsrättsnedläggningarna är ekonomiskt hållbara.

 

- De inbesparingar som nedläggningen av sju tingsrätter och 23 andra verksamhetsställen medför är en pipa snus då det kommer till att få vår statsekonomi på räls, samtidigt som förslaget slår mycket hårt mot vårt rättsväsende. Det är bra att komma ihåg att antalet tingsrätter minskades från 51 till 27 så sent som år 2010, d.v.s. bara 6 år sedan, påminner Anna-Maja Henriksson.

 

- Sedan anser jag nog också att det är synnerligen kortsiktig fastighetspolitik av staten att först satsa stora pengar t.ex. i Jakobstad för att bygga ett nytt fint ämbetshus med en ändamålsenlig och modern tingssal, för att sedan några år senare avskaffa tingsplatsen, avslutar Henriksson. Sånt borde bara inte få hända.

Självfallet behöver Jakobstadsregionen med sina nästan 50 000 invånare en egen tingsplats.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00