Isolerar vi ihjäl våra byggnader?

10.02.2016 kl. 08:05
Denna fråga ställer riksdagsledamot Anders Adlercreutz på sitt seminarium som han ordnar på Riksdagens infocenter torsdagen den 11 februari. Samtidigt som vi successivt ökat isoleringskraven för våra byggnader lider ett ökande antal finländare av symptom orsakade av dålig inomhusluft.

Lagen om nära-nollenergibyggnader och ändringen i lagen om energicertifikat för byggnader kommer att behandlas av riksdagen under det kommande året. I båda lagarna spelar räknemetoden av byggnaders energieffektivitet en stor roll. Det är på tiden att vi tar tag i frågan för att utveckla välgrundade standarder – både ur hållbarhets- och hälsosynvinkel, säger Adlercreutz.

Kraven på energieffektivt byggande bereder vägen för nära-nollenergihus, men experter är inte överens ifall ökad isolering blir vår räddning eller vårt fördärv. På seminariet talar professor emerita i mikrobiologi och ansvarig forskare Mirja Salkinoja-Salonen från Helsingfors universitet om den så kallade femte epidemin, där byggnaderna gör oss sjuka. Dåligt genomförd isolering stänger in fukt i byggnadens stomme, där mögelpartiklar sedan börjar utvecklas och sprids i inomhusluften på grund av ventilationssystemen.

 

Dålig inomhusluft är mycket skadlig för hälsan och utvecklar luftvägssjukdomar. Skolbyggnader, sjukhus och äldreboende där inomhusluften orsakat omfattande problem för dem som blivit utsatta har figurerat i nyheterna under en längre tid.

Det är dags att se energieffektivitet ur en bredare synvinkel, inte stirra sig blind på energiförbrukningen. I stället borde vi inkludera beräkningar som tar i beaktande husets hela livscykel, allt från materialanvändning till energiförbrukning till återvinning av byggnadsmaterialet. På detta sätt får vi en helhetsuppfattning om hur energieffektivt byggande egentligen är, samtidigt som vi skulle skapa fler friheter för husbyggare gällande material-, uppvärmnings- och ventilationslösningar, menar Adlercreutz.

Under seminariet hörs även överingenjör Jyrki Kauppinen från miljöministeriet, professor i byggnadsfysik Juha Vinha från Tammerfors tekniska universitet samt arkitekt Lars-Erik Mattila. Mattila skrev sitt diplomarbete om ”framtidens hus”, där han använde sig av traditionella byggnadsmetoder- och material, och där luftventilationen fungerar med hjälp av tyngdkraft i stället för med teknisk ventilation.

Vi har inte längre råd med att fortsätta bygga som vi gör idag. Det finns orsak att allvarligt överväga om vi är på väg att gå för långt i våra krav på energieffektivitet på bekostnad av både helhetsekonomin, ekologin och vår hälsa. Byggandet borde planeras långsiktigt och husen borde vara beboeliga i hundra år, inte 30-40 år som de tyvärr ofta är idag. Hur energieffektivt är det egentligen att bygga nya hus med allt kortare mellanrum då de gamla orsakar hälsoproblem, frågar Adlercreutz.

Seminariet ”Isolerar vi ihjäl våra byggnader?” torsdag 11 februari kl. 18-20 i Riksdagens infocenter, Arkadiagatan 3, Helsingfors. Välkommen!

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05