Yes, minister!

08.02.2016 kl. 13:24
Den 14 mars 2015 godkände riksdagen en speciallag där man möjliggjorde stöd åt tre vindkraftsprojekt på Åland. Beslutet hade föranletts av en flera år lång process där man nått en politisk överenskommelse om att Åland får ta del av det nationella inmatningstariffstariffssystemet enligt vissa villkor.

Huvudvillkor var att antalet projekt begränsades till de tre som står i lagen och att landskapet skulle delta i finansieringen av dem samt ersätta energimyndigheten för kostnaderna för övervakningen.

 

Det hade inte behövt vara så här komplicerat. Man kunde i stället ha möjliggjort för företag som vill bygga vindkraft på Åland att rakt av kunna ta del av det nationella stödsystemet som införts ett par år tidigare. På så vis hade inget parallellt system behövt sättas upp och EU-notifierats. Det hade varit minst byråkratiskt, mest effektivt och bäst för miljön eftersom de åländska vindförhållandena är de bästa i landet.

 

Det här var den lösningen vi också ville ha från åländsk sidan men som omöjliggjordes eftersom tjänstemän på arbets- och näringsministeriet sett till att Åland exkluderats från systemet med hänvisning till att Åland har självstyrelse i frågorna. Juridiskt är det helt riktigt. Staten har ingen skyldighet att stöda projekt på Åland, men man har en möjlighet att göra det.

 

Därför behövdes en speciallösning som nåddes efter mycket möda. Men trots den överenskommelsen krävdes hårda nypor av den dåvarande näringsministern Jan Vapaavuori för att få sina tjänstemän på ministeriet att bereda det man politiskt hade kommit överens.

 

Till sist kom ändå propositionen till riksdagen där den landade i ekonomiutskottet. Men där gjordes ett nytt försök av samma tjänstemän att torpedera systemet. Enligt uppgifter, som jag dock inte själv kan bekräfta, lär tjänstemännen till och med ha fört fram osanningar inför utskottet. Det åländska utlåtandet vägde dock tyngre och lagen godkändes.

 

Efter det skulle lagen implementeras av samma tjänstemän. Medan man på landskapsregeringen snabbt blev klar med sina delar så hände i praktiken ingenting på arbets- och näringsministeriet. Tjänstemännen där svarade varken på landskapsregeringens frågor per e-post eller brev, trots att riksdagens ekonomiutskott uttryckligen sagt att det måste finnas ett tätt samarbete mellan Åland och ministeriet.

 

I höstas och i vinter har nya bekymmer uppkommit på tjänstemannanivå. Det har varit som att fäkta mot väderkvarnar. Då man väl löst problemen, ploppar nya upp eller så börjar det om från början eftersom ministrarna byts ut. Efter att i åtta år motverkat detta fanns nu äntligen de externa förutsättningarna för tjänstemännen att skjuta det i sank. Uselt budgetläge och inga budgeterade pengar för projekten, att staten nu kör ner sitt egna allmänna stödsystem för vindkraft samt att staten redan uppfyllt 2020-målen om förnyelsebar energi.

 

Jag aldrig sett något liknande och där tjänstemän med sådan systematik motarbetat det som politiker har bestämt. Juridiskt har de dock inte gjort fel eftersom ansvarige ministern sist och slutligen backade upp deras linje, antagligen för att ärendet tekniskt är så komplicerat att han litade på tjänstemännens då de fortsättningsvis hävdade att projekten var olagliga att genomföra. Vi är flera som slitit som djur för att få det här klart, men nu föll det ihop. Vetskapen om att den här saken hade löst sig om vi bara haft andra tjänstemän på arbets- och näringsministeriet som ansvarat för ärendet gör mig såväl frustrerad, ledsen som bekymrad.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00