Nu krävs klarspråk av regeringen om jourerna

05.02.2016 kl. 14:49
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson tvivlar på att de nu spikade riktlinjerna för jourverksamheten förbättrar medborgarnas möjligheter till likvärdig vård. Hon ser motstridigheter i regeringens budskap.

– Tyvärr måste jag säga att den centerledda centraliseringsivern fortsätter. Regeringen borde tala klarspråk, i stället för att linda in reformåtgärderna i vackra formuleringar. Rent faktiskt är det så att de fastställda riktlinjerna leder till sämre service och sämre lokal jourberedskap än vad vi har i dag, säger Henriksson.

 

Regeringen presenterade på fredagen helhetslinjerna för hur jourverksamheten ska organiseras som en del av vårdreformen. Krävande specialjour koncentreras till 12 sjukhus. Enligt ett pressmeddelande från Social- och hälsovårdsministeriet skulle brådskande mottagningsverksamhet under kvällar och dagtid under veckoslut ordnas av hälsovårdscentralerna.

 

Hon befarar att regeringens lösning inte förbättrar medborgarnas tillgång till likvärdig service i landets olika delar.

– Tvärtom, avstånden blir längre också till den allmänna jouren under kvällar och nätter.

Henriksson säger att om regeringen ska driva igenom denna ytterst omfattande reform, är minimiförutsättningen att man parallellt satsar mera på ambulanser och räddningshelikoptrar.

– Senast nu är det också dags att göra en språkkonsekvensbedömning av hela reformen. Regeringen måste sätta patienten i fokus och se till att hälsovårdsservicen fungerar på båda språken också i framtiden.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30