20 miljarder orsaker

07.02.2016 kl. 08:00
Finlands statsbudget är 54 miljarder euro. Värdet på den sammanlagda industriella produktionen i Kvarkenregionen är cirka 20 miljarder euro. Att hålla infrastrukturen i skick inom ett sådant område borde vara självklart.

I synnerhet i fall där infrastrukturen kan förstärkas genom innovativa lösningar som kan ge upphov till helt ny global affärsverksamhet och därmed ännu fler euron för att upprätthålla välfärdssamhället. Kvarkenprojektet Midway Alignment – som drivs av Vasa och Umeå – går ut på just detta: att till priset av några rondeller skapa förutsättningar för tusentals nya arbetsplatser och flera miljarder i ny omsättning för våra företag.

 

Jag har varje vecka möjlighet att föra privata diskussioner med våra nyckelministrar kring framtidsscenarier som bolagen i Kvarkenregionen står inför. Det inger hopp att i diskussioner med även övriga kolleger och tjänstemän notera hur vetskapen om vår regions särdrag under det senaste året vuxit kraftigt. Ett upplysningsarbete som aldrig tar slut och som ständigt bör pågå för full fart på olika plan. I slutet av veckan fick vi ta del av ännu en undersökning som bekräftar den potential som finns i Österbotten. Vi har på många sätt och vis ett unikt momentum som bör tas till vara.

 

Varken vi själva eller våra lokala medier har någon orsak att utstråla dåligt självförtroende – tvärtom. Måste medge att jag under de senaste veckorna tappat räkningen kring antalet ”nyheter” som stort deklarerat att regeringen inte deltar i Midway Alignment - projektet – trots att projektansökan inte varit uppe till behandling inom regeringen eller dess utskott. Tid och möjligheter finns – om viljan finns, och det vore viktigt att inte ge övriga landet en falsk bild av att här har getts upp. Därför var det fint att se hur chefredaktörerna för Vbl och VK i en gemensam artikel stod upp för regionen – mera sådant. Åtminstone från Vasas sida kommer vi nämligen oavsett motstånd att arbeta 110 % tills en bra lösning hittas, och jag hoppas att alla nya och goda krafter som nu den senaste tiden aktiverat sig i Midway Alignment-projektet också i fortsättningen deltar – gärna även ekonomiskt - i det mångsidiga och långsiktiga strategiska arbete som Vasa och Umeå ensamma gått i bräschen för.

 

I stadsfullmäktige tog vi även i måndags klart ställning för att Vasa stad är motorn som vill utveckla centralsjukhuset utgående från - och i samverkan med övriga i – landskapet Österbotten. Viktigt är dock att notera att vi i dagens Vasa har ca 3000 statliga arbetsplatser – som till stor del besitts av vänner från våra grannkommuner – och som betjänar ett betydligt större område än endast Österbotten. För att försvara och utveckla också dessa funktioner gäller det att vara smart och ha ett öppet sinne även framöver. Endast en enad region kan försvara de funktioner som är livsviktiga för oss alla. Åtminstone i korridorerna i Helsingfors är det allmänt känt att våra kommande generationer i regionen vore betjänta av att vi själva aktivt undanröjde onödiga gränser för utveckling.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30