Asylsökande ska kunna jobba direkt

01.02.2016 kl. 12:51
Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande, undrar Anders Adlercreutz (SFP) i ett skriftligt spörsmål han lämnade in i dag. För närvarande måste asylsökande med bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan arbeta, medan asylsökande utan identitetshandlingar måste vänta i sex månader.

Tusentals asylsökande är idag tvungna att passivt vänta på ett beslut om uppehållstillstånd utan möjlighet till sysselsättning. Samtidigt är viljan att arbeta och integreras uppenbar. Här borde vi ta modell efter Sverige, där man kan börja arbeta direkt efter ankomst tack vare ett specialtillstånd, säger Adlercreutz.

 

Asylsökande utan identitetsbevis har mött stora svårigheter i att öppna bankkonto, eftersom lagen kräver att kunden ska kunna identifieras. Arbetsgivarna kräver i sin tur bankkonto för lönebetalning.

Migrationsverket piloterar som bäst ett betalkort för asylsökande, till vilket den månatliga stödsumman betalas. Betalkortet, som fungerar som ett prepaid-kort, kan användas i alla affärer i Finland. Det är i princip även tekniskt möjligt att betala lön till kortet.

 

Betalkortet borde tas i bruk på nationell nivå så snabbt som möjligt. Dessutom borde möjligheten att få lön på kortet aktiveras genast, så att i alla fall de asylsökande som kan arbeta inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen kunde göra det så snabbt som möjligt, säger Adlercreutz.

 

Svenska riksdagsgruppen kommer på tisdag eftermiddag att besöka asylmottagningen i Evitskog i Kyrkslätt och diskuterar där problemen med flyktingarnas integration.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00