Asylsökande ska kunna jobba direkt

01.02.2016 kl. 12:51
Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande, undrar Anders Adlercreutz (SFP) i ett skriftligt spörsmål han lämnade in i dag. För närvarande måste asylsökande med bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan arbeta, medan asylsökande utan identitetshandlingar måste vänta i sex månader.

Tusentals asylsökande är idag tvungna att passivt vänta på ett beslut om uppehållstillstånd utan möjlighet till sysselsättning. Samtidigt är viljan att arbeta och integreras uppenbar. Här borde vi ta modell efter Sverige, där man kan börja arbeta direkt efter ankomst tack vare ett specialtillstånd, säger Adlercreutz.

 

Asylsökande utan identitetsbevis har mött stora svårigheter i att öppna bankkonto, eftersom lagen kräver att kunden ska kunna identifieras. Arbetsgivarna kräver i sin tur bankkonto för lönebetalning.

Migrationsverket piloterar som bäst ett betalkort för asylsökande, till vilket den månatliga stödsumman betalas. Betalkortet, som fungerar som ett prepaid-kort, kan användas i alla affärer i Finland. Det är i princip även tekniskt möjligt att betala lön till kortet.

 

Betalkortet borde tas i bruk på nationell nivå så snabbt som möjligt. Dessutom borde möjligheten att få lön på kortet aktiveras genast, så att i alla fall de asylsökande som kan arbeta inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen kunde göra det så snabbt som möjligt, säger Adlercreutz.

 

Svenska riksdagsgruppen kommer på tisdag eftermiddag att besöka asylmottagningen i Evitskog i Kyrkslätt och diskuterar där problemen med flyktingarnas integration.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00