Finlands ekonomiska utmaningar

01.02.2016 kl. 07:12
Ganska ofta får jag frågan: Är det verkligen så illa med Finlands ekonomi som det låter? Det är en berättigad fråga, men tyvärr finns det fog för dysterheten. Det finns idag fem huvudsakliga ekonomiska utmaningar i landet.

För det första har vi en snabbt åldrande befolkning. Vi har under många år haft relativt låga födseltal. De yngre generationerna är därför helt enkelt betydligt mindre än de generationer som föddes efter kriget och som nu går i pension. Under 2015 föddes så få barn i Finland att man måste gå tillbaka till hungersåren på 1860-talet för att se likadana födseltal. Medan födelseöverskottet förvisso var positivt ifjol, till skillnad från 2014, så var det enbart med 2960 personer. På Åland är statistiken snarlik och ifjol blev födelsenettot här hemma negativt med 10 personer.

 

För det andra har vi en missmatchning på arbetsmarknaden. Vi har en hög arbetslöshet i landet och hade i december 377 900 arbetslösa. Även om ungdomsarbetslösheten minskat, vilket är positivt, så har antalet långtidsarbetslösa ökat. Men, trots att antalet arbetslösa ökar, så ökar också antalet lediga jobb. Antalet lediga jobb ökade med 7 600 under fjolåret och är nu sammanlagt 61 000 stycken. Antalet arbetslösa och lediga jobb ökar alltså paradoxalt nog samtidigt. Det här beror å ena sidan på att man har svårt att hitta riktigt högutbildad arbetskraft till vissa branscher, och å andra sidan på att det finns jobb som finländarna överhuvudtaget inte längre är intresserade av att göra. Situationen här hemma är betydligt bättre än landet överlag, men samma trend kan också skönjas på Åland, såsom i nästan hela övriga Västeuropa.

 

Värt att tillägga är också föreningen Företagarna i Finlands rapport om problem med generationsväxlingar i familjeföretag. Det finns många lönsamma småföretag runt om i landet där den yngre generationen inte är intresserade av att ta över familjeföretaget. Orsaken är kanske dels att man som ung ser sig själv i ett annat yrke eller att man inte längre vill bo kvar på en liten ort utan vill flytta till storstaden eller utomlands.

 

Att många finländare främst ser sig som löntagare, i stället för företagare är ytterligare en bidragande orsak. Här är Åland ett lysande undantag som hela landet bör ta lärdom från.

 

Men nu tillbaka till bekymren. För det tredje har Finland tappat konkurrenskraft i jämförelse med våra närmaste konkurrenter Danmark, Sverige och Tyskland. Det här har jag redan skrivit om tidigare. Men det är det här som det s.k. samhällsfördraget vill råda bot på.

 

För det fjärde så producerar Finland varor och produkter som resten av världen inte efterfrågar så mycket just nu. Företag som Wärtsilä, Metso, Outotec, Konecranes och Cargotec är alla fina företag med högkvalitativa industrivaror. Men världen efterfrågar nu i huvudsak konsumtionsvaror. Här blir avsaknaden av Nokia extremt tydlig.

 

För det femte så ökar Finlands skuldsättning snabbt. För första gången så bryter vi i år mot stabilitets- och tillväxtpakten då statskulden nu överstiger 60 % av BNP. Vår skuldsättning är fortsättningsvis låg i jämförelse med nästan alla andra länder i västvärlden. Men, takten på vår upplåning och skuldsättning är mycket snabb och det är oroväckande. Ännu har finansmarknaden inte sett det som ett problem och Finland har fortfarande ett högt kreditbetyg. Men, det är viktigt att nu göra något åt situationen innan det blir ett bekymmer. För sedan riskerar det att snabbt gå utför och att man sätts under samma förmyndarskap som Grekland och Portugal. Ett sänkt kreditbetyg påverkar inte heller enbart de offentliga finanserna utan också banksystemets upplåning, vilket skapar spridningsrisker till den ”riktiga ekonomin”.

 

Till sist. Vissa brukar skylla på euron. Men det är inte eurons fel att Finland nu har ovanstående utmaningar, även om det så klart skulle vara bekvämt att hitta en så enkel syndabock. Vi har mycket att bita i då riksdagen nu i veckan inleder vårterminen. Men att läget är allvarligt betyder inte att det är hopplöst och därför är det viktigt att vi nu inte kastar yxan i sjön. I stället behövs is i hatten, samarbete och en klar vision för landet. Om den hittas finns förutsättningar för att klara utmaningarna.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30