Finlands ekonomiska utmaningar

01.02.2016 kl. 07:12
Ganska ofta får jag frågan: Är det verkligen så illa med Finlands ekonomi som det låter? Det är en berättigad fråga, men tyvärr finns det fog för dysterheten. Det finns idag fem huvudsakliga ekonomiska utmaningar i landet.

För det första har vi en snabbt åldrande befolkning. Vi har under många år haft relativt låga födseltal. De yngre generationerna är därför helt enkelt betydligt mindre än de generationer som föddes efter kriget och som nu går i pension. Under 2015 föddes så få barn i Finland att man måste gå tillbaka till hungersåren på 1860-talet för att se likadana födseltal. Medan födelseöverskottet förvisso var positivt ifjol, till skillnad från 2014, så var det enbart med 2960 personer. På Åland är statistiken snarlik och ifjol blev födelsenettot här hemma negativt med 10 personer.

 

För det andra har vi en missmatchning på arbetsmarknaden. Vi har en hög arbetslöshet i landet och hade i december 377 900 arbetslösa. Även om ungdomsarbetslösheten minskat, vilket är positivt, så har antalet långtidsarbetslösa ökat. Men, trots att antalet arbetslösa ökar, så ökar också antalet lediga jobb. Antalet lediga jobb ökade med 7 600 under fjolåret och är nu sammanlagt 61 000 stycken. Antalet arbetslösa och lediga jobb ökar alltså paradoxalt nog samtidigt. Det här beror å ena sidan på att man har svårt att hitta riktigt högutbildad arbetskraft till vissa branscher, och å andra sidan på att det finns jobb som finländarna överhuvudtaget inte längre är intresserade av att göra. Situationen här hemma är betydligt bättre än landet överlag, men samma trend kan också skönjas på Åland, såsom i nästan hela övriga Västeuropa.

 

Värt att tillägga är också föreningen Företagarna i Finlands rapport om problem med generationsväxlingar i familjeföretag. Det finns många lönsamma småföretag runt om i landet där den yngre generationen inte är intresserade av att ta över familjeföretaget. Orsaken är kanske dels att man som ung ser sig själv i ett annat yrke eller att man inte längre vill bo kvar på en liten ort utan vill flytta till storstaden eller utomlands.

 

Att många finländare främst ser sig som löntagare, i stället för företagare är ytterligare en bidragande orsak. Här är Åland ett lysande undantag som hela landet bör ta lärdom från.

 

Men nu tillbaka till bekymren. För det tredje har Finland tappat konkurrenskraft i jämförelse med våra närmaste konkurrenter Danmark, Sverige och Tyskland. Det här har jag redan skrivit om tidigare. Men det är det här som det s.k. samhällsfördraget vill råda bot på.

 

För det fjärde så producerar Finland varor och produkter som resten av världen inte efterfrågar så mycket just nu. Företag som Wärtsilä, Metso, Outotec, Konecranes och Cargotec är alla fina företag med högkvalitativa industrivaror. Men världen efterfrågar nu i huvudsak konsumtionsvaror. Här blir avsaknaden av Nokia extremt tydlig.

 

För det femte så ökar Finlands skuldsättning snabbt. För första gången så bryter vi i år mot stabilitets- och tillväxtpakten då statskulden nu överstiger 60 % av BNP. Vår skuldsättning är fortsättningsvis låg i jämförelse med nästan alla andra länder i västvärlden. Men, takten på vår upplåning och skuldsättning är mycket snabb och det är oroväckande. Ännu har finansmarknaden inte sett det som ett problem och Finland har fortfarande ett högt kreditbetyg. Men, det är viktigt att nu göra något åt situationen innan det blir ett bekymmer. För sedan riskerar det att snabbt gå utför och att man sätts under samma förmyndarskap som Grekland och Portugal. Ett sänkt kreditbetyg påverkar inte heller enbart de offentliga finanserna utan också banksystemets upplåning, vilket skapar spridningsrisker till den ”riktiga ekonomin”.

 

Till sist. Vissa brukar skylla på euron. Men det är inte eurons fel att Finland nu har ovanstående utmaningar, även om det så klart skulle vara bekvämt att hitta en så enkel syndabock. Vi har mycket att bita i då riksdagen nu i veckan inleder vårterminen. Men att läget är allvarligt betyder inte att det är hopplöst och därför är det viktigt att vi nu inte kastar yxan i sjön. I stället behövs is i hatten, samarbete och en klar vision för landet. Om den hittas finns förutsättningar för att klara utmaningarna.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00