Bygger vi första, andra och tredje klassens landskap?

26.01.2016 kl. 14:46
Enligt planerna för social- och hälsovårdsreformen kommer Finland framöver att delas upp i 18 landskap, varav 15 har ansvar för anordnandet av sjukvården, och tolv har sjukhus som erbjuder dygnetruntjour. Enligt Tarastis utredning ska endast tolv av dessa landskap framöver ha ett räddningsväsende. Det ser SFP ordförande, riksdagsledamot Carl Haglund som en oroväckande signal.

- Har regeringen som avsikt att vi framöver endast har 12 fullvärdiga landskap? Det verkar som om man håller på att dela upp Finland i första, andra och tredje klassens landskap, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

 

Utredningsman, minister Lauri Tarasti överlämnade idag tisdag sin utredning om samordnandet av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Centralt i utredningen är överförandet av kommunernas och NTM-centralernas uppgifter till landskapen. Utredningen gjordes som en intensivövning på endast sex veckor, och på grund av tidtabellen avstod man från att ta ställning till såväl definitionen av självstyre som en språkkonsekvensbedömning. Haglund förutsätter att regeringen gör de nödvändiga konsekvensbedömningarna i den fortsatta beredningen.

 

- Det blir sällan goda resultat av förhastade processer. Jag ifrågasätter hur heltäckande utredningen kan vara då Tarasti tvingats göra den med en så stram tidtabell. Har utredningen till exempel hunnit ta i beaktande hur grundlagsenligt det är att ha landskap med olika ansvarsnivå, reformens kostnadseffekter eller vad centrerandet av räddningsväsendet har för effekt på tillgången till svenskspråkig service, frågar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00