Satsa på befintlig infrastruktur

22.01.2016 kl. 13:07
Under den senaste tiden har nyheter om olika trafikvisioner seglat upp. Det finns idéer om bro till Åland, tunnel till Tallinn och nu i veckan kom trafikverkets pressmeddelande kring planerna på en ny järnvägsdragning mellan Esbo, Lojo och Salo.

Hur vi ska ha pengar att förverkliga dylika projekt förstår jag inte. Vi kommer inom de närmaste åren att behöva göra stora satsningar på det befintliga basvägnätet och järnvägsnätet. Under många år har anslagen nämligen inte räckt till, utan väg- och spånätet har blivit i allt sämre skick. I den senaste parlamentariska arbetsgruppen som utredde hur reparationsskulden ska hanteras, och i den senaste trafikpolitiska redogörelsen, har man konstaterat att vi uttryckligen ska satsa på den befintliga infrastrukturen i stället för att bygga nytt.

 

Redan för åtta år sedan skrev jag på denna plats att en eventuell ny järnväg mellan Esbo-Lojo-Salo skulle vara en olönsam investering. En av kommunikationsministeriet tillsatt arbetsgrupp kom 2006 fram till att utvecklingen av en snabb tågförbindelse ska basera sig på en förbättring av den nuvarande kustbanan. Nu har trafikverket tydligen kommit till en annan slutsats. Åtminstone för mig är det obegripligt hur man kunnat göra det.

 

Enligt Trafikverkets utredningar skulle en investering i en höghastighetsbana mellan Esbo-Lojo-Salo kosta ca 1,5 miljarder euro. Avståndet mellan Åbo och Helsingfors är för kort för en sådan här satsning, befolkningsunderlaget för litet och passagerarmängderna är för små för att projektet kan bli lönsamt. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12 (borde vara minst 1,0), vilket visar att det är en olönsam investering. Skillnaden i resetid mellan en grundförbättrad kustbana och en nydragning är enligt Trafikverkets utredning i själva verket endast ca 15 min. Varken behov eller lönsamhet talar för en höghastighetsbana. Det finns alltså inte någon hållbar grund för ett dyrt nybygge av den här storleksklassen. Utredningen konstaterar att projektet kunde inledas efter 2030 och kustbanan därmed kunde frigöras för lokaltågstrafik. Ett beslut om en ny bansträckning skulle innebära att kustbanan sakta men säkert förfaller i väntan på byggstart av det nya spåret.

 

Kommunikationsministeriet måste ta ett helhetsansvar för landets infrastruktur. Det kan inte vara så att man först lägger ner lokaltågstrafiken och nu vill trafikverket dra in också resten av tågförbindelserna och därmed lämna en region helt utan fungerande tågförbindelser. Att man i utredningen säger att Kustbanan frigörs för lokaltågstrafik om det byggs en ny bana är en bedömning som närmast kan kallas tragikomisk efter att ministeriet nyligen fattat beslut om att lägga ner lokaltågstrafiken på kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag och kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Nu måste ministeriet förbinda sig till att underhålla och utveckla den!

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37