Bildningsidealet lever

16.01.2016 kl. 11:12

Under hösten har många med fog förfasat sig över de stora nedskärningarna inom bildningen i vårt land. Regeringen skär ner rejält och allt från dagvård till universitet får det tufft de närmaste åren.
Nyligen frågade sig Hufvudstadsbladet i en artikel om de borgerliga glömt sitt bildningsideal. Frågan är befogad.

Det är faktiskt en trist realitet att regeringen Sipilä totalt glömt bort de löften som gavs före valet då man i våras lade upp budgetramarna för valperioden. Före valet rådde det koncensus i debatterna mellan partiledarna om att utbildningen är ett område där man inte längre borde spara. Här gjorde herrarna Sipilä, Stubb och Soini en ordentlig kovändning och slutresultatet är bland annat avskaffandet av alla barns rätt till heldagsvård och samarbetsförhandlingar i stor skala på universiteten. Det är logiskt att fråga sig var de traditionellt starka borgerliga bildningsmålsättningarna finns idag.

Som ordförande för Svenska folkpartiet kan jag konstatera att det tycks finnas rätt olika prioriteringar de borgerliga partierna emellan. Vår riksdagsgrupp har med sitt skuggbudgetalternativ visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att rasera grunden för vårt kunskapssamhälle. Det händer ju sig rätt ofta att det från regeringshåll sägs att man inte har några alternativ. Vi måste spara heter det. Jag håller med. Frågan är var man sparar. Det kunde i ett nötskal beskrivas som ideologiska val.

Frågan är vilka konsekvenser de enorma inbesparingarna inom hela utbildningssektorn kommer att få. Finlands framgång har länge byggt på just kunnande. Idag är vi inte längre så framgångsrika som vi var för tio år sedan. Vi lyckas knappast vända den ekonomiska trenden genom att satsa ännu mindre på just kunnande. Vad betyder det på sikt för Finland om vi inte ger alla barn samma start i livet? En viktig framgångsfaktor för Finland har just varit det faktum att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund har getts samma möjligheter.

Våra universitet har den senaste tiden förlorat ett flertal toppforskare och professorer till utlandet på grund av det som sker. Hur ska regeringens målsättning att genom cleantech skapa nya arbetsplatser för att ersätta traditionell fabriksverksamhet verkställas om vi skär i toppkunnande och tappar våra forskare? Vilket kunnande ska vi tävla med i framtiden om vi inte nu satsar på utbildningen?

Vi saknar en värdediskussion om vad olika nedskärningar har för följder. Vi saknar tyvärr också en konsekvensanalys av vad regeringens beslut leder till. Det vi framför allt skulle behöva är en vision om hur Finland ska se ut i framtiden. Jag är fast övertygad om att vår nation också om tjugo eller trettio år ska höra till de bäst utbildade i världen. Vi ska vara ett öppet, internationellt samhälle. Det här är värt att sträva efter om vi vill bibehålla den välfärd vi vant oss vid. Den här visionen går att uppnå trots spartider. Det handlar om att göra det rätta valen. Bildningsidealet lever.
Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00