Bildningsidealet lever

16.01.2016 kl. 11:12

Under hösten har många med fog förfasat sig över de stora nedskärningarna inom bildningen i vårt land. Regeringen skär ner rejält och allt från dagvård till universitet får det tufft de närmaste åren.
Nyligen frågade sig Hufvudstadsbladet i en artikel om de borgerliga glömt sitt bildningsideal. Frågan är befogad.

Det är faktiskt en trist realitet att regeringen Sipilä totalt glömt bort de löften som gavs före valet då man i våras lade upp budgetramarna för valperioden. Före valet rådde det koncensus i debatterna mellan partiledarna om att utbildningen är ett område där man inte längre borde spara. Här gjorde herrarna Sipilä, Stubb och Soini en ordentlig kovändning och slutresultatet är bland annat avskaffandet av alla barns rätt till heldagsvård och samarbetsförhandlingar i stor skala på universiteten. Det är logiskt att fråga sig var de traditionellt starka borgerliga bildningsmålsättningarna finns idag.

Som ordförande för Svenska folkpartiet kan jag konstatera att det tycks finnas rätt olika prioriteringar de borgerliga partierna emellan. Vår riksdagsgrupp har med sitt skuggbudgetalternativ visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att rasera grunden för vårt kunskapssamhälle. Det händer ju sig rätt ofta att det från regeringshåll sägs att man inte har några alternativ. Vi måste spara heter det. Jag håller med. Frågan är var man sparar. Det kunde i ett nötskal beskrivas som ideologiska val.

Frågan är vilka konsekvenser de enorma inbesparingarna inom hela utbildningssektorn kommer att få. Finlands framgång har länge byggt på just kunnande. Idag är vi inte längre så framgångsrika som vi var för tio år sedan. Vi lyckas knappast vända den ekonomiska trenden genom att satsa ännu mindre på just kunnande. Vad betyder det på sikt för Finland om vi inte ger alla barn samma start i livet? En viktig framgångsfaktor för Finland har just varit det faktum att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund har getts samma möjligheter.

Våra universitet har den senaste tiden förlorat ett flertal toppforskare och professorer till utlandet på grund av det som sker. Hur ska regeringens målsättning att genom cleantech skapa nya arbetsplatser för att ersätta traditionell fabriksverksamhet verkställas om vi skär i toppkunnande och tappar våra forskare? Vilket kunnande ska vi tävla med i framtiden om vi inte nu satsar på utbildningen?

Vi saknar en värdediskussion om vad olika nedskärningar har för följder. Vi saknar tyvärr också en konsekvensanalys av vad regeringens beslut leder till. Det vi framför allt skulle behöva är en vision om hur Finland ska se ut i framtiden. Jag är fast övertygad om att vår nation också om tjugo eller trettio år ska höra till de bäst utbildade i världen. Vi ska vara ett öppet, internationellt samhälle. Det här är värt att sträva efter om vi vill bibehålla den välfärd vi vant oss vid. Den här visionen går att uppnå trots spartider. Det handlar om att göra det rätta valen. Bildningsidealet lever.
Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00