Klimatfrågan kräver mindre snack och mer verkstad

09.01.2016 kl. 20:08



Genom åren har jag stundtals med förvåning följt klimatdebatten i Hufvudstadsbladet. Debattsidan har blivit något av klimatskeptikernas Eldorado där klimatförändringen ifrågasätts på samma sätt som jag annars bara ha sett göras i republikanernas primärvalsdebatter i USA.

Klimatskeptikerna gör sig gärna till underdogs i debatten och säger att de inte får utrymme och att ingen i FN:s klimatpanel IPCC tar deras åsikter på allvar. Jag tycker inte att det stämmer. Situationen är snarare den att de forskare som fortfarande tycker att människans inverkan på klimatförändringen är humbug är så oerhört få.

 

Då man gjorde en studie över 11 944 abstrakt från vetenskaplig forskning om klimatförändringen som publicerats mellan 1991 och 2011 var 97,1 % av forskarna av åsikten att människan påverkar klimatet. Sammanlagt 29 023 forskare hade varit med och skrivit dessa abstrakt. Man kan så klart säga att dessa forskare har fel. Forskning har haft fel förr. Men om det i stället är skeptikerna som har fel, vilket 97,1 % av forskarna tror, har vi ett problem. IPCC varnar redan nu för att klimatförändringens effekter kan vara oåterkalleliga.

 

Det är dags att sluta klamra sig fast vid halmstrån. Klimatförändringen är inte en Hollywoodfilm där Bruce Willis kommer komma och rädda världen på slutet. Klimatförändringen händer på riktigt och just därför samlades världens ledare i Paris för att gemensamt hitta hållbara lösningar för att stävja effekterna som mänskligheten har haft och, dessvärre i allt ökande grad, har på klimatet.

 

Parisavtalet var ett viktigt första steg på en lång vandring. Det är nu som det egentliga arbetet börjar eftersom en politik enbart är så effektiv som dess implementering.

 

Det är av fundamental vikt att vi lyckas bryta sambandet mellan ekonomisk utveckling och koldioxidutsläpp. En global pris på koldioxid skulle behövas samtidigt som statliga subventioner av fossila bränslen måste fasas ut. Koldioxid är bara en av många växthusgaser. Att utvidga Montrealprotokollet, som är ett traktat för att skydda ozonskiktet mot farliga substanser, skulle också kunna bidra till att få bort andra växthusdrivande gaser som nu ökar i användning.

 

På EU nivå behöver vi fortsätta skärpa gränsvärden för bilars utsläpp och konsumentvarors energieffektivitet. Här sker idag en snabb teknisk utveckling som EU och dess medlemsländer, inklusive Finland, har ett stort ansvar att gynna. EU:s testcykel för bilar måste bli mer verklighetsbaserad och tillverkares fusk stävjas.

 

EU behöver också göra mer för att medlemsländernas elnät byggs ihop. Nationell protektionism måste här stoppas. Exempelvis Frankrike har länge velat skydda sin egen energimarknad genom att inte koppla ihop elnätet med Spaniens, vilket försvårat export av spansk sol- och vindkraft. Här måste Frankrike, och andra länder, visa samma ledarskap man hade under Pariskonferensen.

 

För flygtrafiken skulle Single European Sky behöva färdigställas. Ett enhetligt luftrum skulle göra flygrutter rakare och leda till att resorna blir snabbare, miljövänligare och mer kostnadseffektiva. För sjöfarten behöver utbyggnaden av bunkringsanläggningar för flytande naturgas (LNG), ett mer miljövänligt bränsle, fortsätta.

 

Problemet med klimatfrågan har varit att den är ganska abstrakt och kan kännas övermäktig. Trots att indikatorerna är tydliga sker förändringen ändå relativt långsamt vilket gör att den känns avlägsen. På nationell, kommunal och individnivå finns massor vi kan göra, utan att det får några direkta synliga effekter. Men det är ändå oerhört viktigt att vi gör det eftersom det är alla enskilda insatser som tillsammans gör skillnad.

 

Företagssektorn kan också bidra och jag skulle här vilja se finländska företag utmana varandra om hur man i praktiken minskar sina koldioxidutsläpp. De flesta företag kan göra något som sparar energi. Mindre energiförbrukning brukar på sikt spara pengar och skapa en bättre image som i sin tur kan användas för att stärka varumärket för exportprodukter. För hemmamarknaden måste vi också göra det enklare för konsumenten att göra klimatsmarta val.

 

Vi har bara en planet. Den är inte vår utan vi lånar den bara av kommande generationer. Vi behöver därför kavla upp ärmarna.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00