Njut av julen

18.12.2015 kl. 10:21



Doften av pepparkaka, skinka, glögg och annat gott fyller de finländska hemmen inför jul. Vi dukar upp med risgrynsgröt, lådor, fisk i olika former och många andra läckerheter. Inför julhelgen köper vi finländare julmat för flera miljoner euro.

Därför är det av stor vikt att vara uppmärksam på var varan har sitt ursprung när vi väljer vad vi ska äta under julen. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier. Mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur. Det här blir väldigt tydligt under julhelgen, där maten är en viktig del av själva julfirandet. Genom att köpa inhemsk mat kan vi stöda både landsbygden och den finländska ekonomin och se till att vi även i framtiden har en inhemsk matproduktion.

 

Nuförtiden hämtas också en del av juldelikatesserna från utlandet. Till Finland importeras mat för totalt 4,2 miljarder euro varje år. Vi kommer alltid att vara beroende av importerad mat, men andelen inhemsk och närproducerad mat i de privata och offentliga köken kunde öka avsevärt. En så liten förändring som att alla skulle köpa inhemsk producerad mat för tio euro mer i månaden, skulle skapa 10 000 nya arbetsplatser.

 

Den inhemska maten hör till världens renaste och tryggaste. De finländska producenterna har förbundit sig till kvalitetsarbete, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet. Genom att köpa inhemsk mat får vi rena och smakliga produkter, samtidigt som vi sparar på naturen, bl.a. via kortare transportsträckor.

 

När julbordet väl är dukat är det bara att njuta av julmaten. Jag hoppas att alla har möjlighet att äta, vila och umgås med familj, släkt och vänner under julhelgen. Till mitt julfirande hör också att jag tar mig tid att läsa böcker. För oss som har ledigt under jul- och mellandagarna finns det förhoppningsvis också tid att motionera. Motion behöver vi kanske speciellt efter all den goda julmaten, men också under resten av året. Sjukdomar och åkommor som härstammar från för lite motion och dålig kost, kostar samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05