Njut av julen

18.12.2015 kl. 10:21



Doften av pepparkaka, skinka, glögg och annat gott fyller de finländska hemmen inför jul. Vi dukar upp med risgrynsgröt, lådor, fisk i olika former och många andra läckerheter. Inför julhelgen köper vi finländare julmat för flera miljoner euro.

Därför är det av stor vikt att vara uppmärksam på var varan har sitt ursprung när vi väljer vad vi ska äta under julen. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier. Mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur. Det här blir väldigt tydligt under julhelgen, där maten är en viktig del av själva julfirandet. Genom att köpa inhemsk mat kan vi stöda både landsbygden och den finländska ekonomin och se till att vi även i framtiden har en inhemsk matproduktion.

 

Nuförtiden hämtas också en del av juldelikatesserna från utlandet. Till Finland importeras mat för totalt 4,2 miljarder euro varje år. Vi kommer alltid att vara beroende av importerad mat, men andelen inhemsk och närproducerad mat i de privata och offentliga köken kunde öka avsevärt. En så liten förändring som att alla skulle köpa inhemsk producerad mat för tio euro mer i månaden, skulle skapa 10 000 nya arbetsplatser.

 

Den inhemska maten hör till världens renaste och tryggaste. De finländska producenterna har förbundit sig till kvalitetsarbete, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet. Genom att köpa inhemsk mat får vi rena och smakliga produkter, samtidigt som vi sparar på naturen, bl.a. via kortare transportsträckor.

 

När julbordet väl är dukat är det bara att njuta av julmaten. Jag hoppas att alla har möjlighet att äta, vila och umgås med familj, släkt och vänner under julhelgen. Till mitt julfirande hör också att jag tar mig tid att läsa böcker. För oss som har ledigt under jul- och mellandagarna finns det förhoppningsvis också tid att motionera. Motion behöver vi kanske speciellt efter all den goda julmaten, men också under resten av året. Sjukdomar och åkommor som härstammar från för lite motion och dålig kost, kostar samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00