Vapendirektivet får inte leda till onödig och dyr byråkrati

17.12.2015 kl. 09:49



För tillfället pågår en behandling av ändringar i EU:s vapendirektiv, något som uppmärksammades i tisdagens Nya Åland.

I onsdags gav riksdagens stora utskott sitt utlåtande till regeringens linje i ärendet. Utskottet beslöt enhälligt att Finland ska begära om undantag från direktivet. Ärendet har också behandlats i förvaltningsutskottet, försvarsutskottet och i jord- och skogsbruksutskottet. Skjutvapen faller inom ramen för rikets behörighet och som Ålands företrädare i riksdagen och som medlem i stora utskottet och jord- och skogsbruksutskottet har jag aktivt bevakat frågan.

 

Riksdagen och Finland har ställt sig mycket kritiskt till direktivförslaget och har bl.a. konstaterat att de föreslagna tidsbegränsade tillstånden är mycket problematiska, då de kommer att medföra byråkrati och öka arbetsmängden inom förvaltningen.

 

Beträffande de standardiserade medicinska testerna, som föreslås i direktivet, konstaterade vi i jord- och skogsbruksutskottet att det inte finns närmare uppgifter om testerna. I vårt utlåtande hänvisade vi till att man i Finland under några år har använt psykologiska tester med dåliga erfarenheter, och att vi därför tänker ersätta dem med intervjuer och mera ingående koll av bakgrundsfakta.

 

Finlands kritiska inställning till direktivet, som delas av både regering och riksdag, betyder dock inte att revideringen som helhet skulle vara oviktig. Tvärtom, i flera medlemsländer finns ett viktigt arbete att göra för att begränsa tillgång på vapen och för att förhindra att vapen hamnar i händer på personer som har för avsikt att begå brott. Finland har dock redan nu, ur en europeisk aspekt, en sträng vapenlagstiftning. Därför är det viktigt att man utformar och ändrar lagstiftningen på rätt sätt så att man inte bygger upp kostsam och onödig byråkrati som dessutom i värsta fall till och med kan bli kontraproduktiv.

 

I riksdagen är den enade uppfattningen att revideringen av vapendirektivet ska innebära att det ska bli svårare för terrorister och brottslingar att få tag i vapen, men att man inte ska försvåra för jägare, sportskyttar, finska försvarets frivilliga försvarsarbete eller öka byråkratin för myndigheter. Här upplever jag att riksdagens position är helt enig med de åsikter som lyftes fram i lagtingsdebatten i måndags vilka Nyan rapporterade om i tisdags.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35