Det trygga Finland

14.12.2015 kl. 10:47
Förödande terrorattacker i Paris, ett brutalt krig i Syrien, en utdragen konflikt i Ukraina och en enorm flyktingvåg. Bland annat detta har präglat nyhetsrubrikerna den här hösten. Här hemma meddelar skyddspolisen att man har större utmaningar än tidigare med den inre säkerheten.

Trygghetskänslan i vardagen kan lätt kännas rubbad i dessa tider.

Vi finländare är lyckligt lottade. Vi lever i ett av världens tryggaste länder. Vår världsdel har dessutom främst levt en fredlig tillvaro sedan andra världskriget. Krisen i Ukraina har fått många att fråga sig om vi längre kan ta freden för given. Tyvärr är väl faktum det att man inte längre kan utesluta militära konflikter i vårt närområde. Med detta sagt så är det värt att understryka att åtminstone jag bedömer att sannolikheten för att Finland skulle bli indragen i en beväpnad konflikt är mycket liten.

I Sverige säger säkerhetspolisen att man avvärjt flera terrordåd de senaste åren. Köpenhamn råkade för sin del ut för ett terrordåd förra vintern. De här realiteterna har kommit allt närmare vårt finländska samhälle. Vi har alltså tyvärr orsak att se allvarligt på extrema grupper som tar till våld och terrorism. I och med händelserna i Paris bör vi noggrant begrunda om vi här i Finland är tillräckligt väl förberedda mot dylika hot och huruvida våra myndigheter har de verktyg som krävs för att motverka terrordåd.

Under min tid som försvarsminister ansvarade jag för en större rapport där man bedömde de olika myndigheternas behov på underrättelsesidan. Underrättelseverksamheten är ett avgörande verktyg i kampen mot just terrorismen. Rapporten gav vid handen att bland annat polisen och försvarsmakten saknar de verktyg som så gott som alla deras kolleger har exempelvis här i Norden. Rapporten stod klar just före valet förra vintern och den nya regeringen har nu ansvaret för att färdigställa de lagförslag som krävs för att myndigheternas färdighet förbättras vad underrättelseverksamheten beträffar. Det står alldeles klart idag att lagförslagen behövs. Samtidigt vet vi att allt som gäller underrättelseverksamhet är känsligt. Vi har alla i färskt minne fallet Edward Snowden och man bör försäkra sig om att övertramp kan förbyggas samtidigt som spelreglerna för verksamheten bör vara klara från början.

 Med erfarenhet av diskussionerna förra vintern tyder det mesta på att lagarna som ger polisen och försvarsmakten större befogenheter kommer att väcka diskussion och kanske till och med motstånd. Det står dock helt klart för mig att Finland inte kan vara ett land där myndigheterna saknar centrala verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet och terrorism. Man bör alltså hitta en fungerande balansgång som tryggar finländarnas integritet på webben men som samtidigt ger myndigheterna förutsättningar att trygga vår vardag. Riksdag och regering bär ett tungt ansvar för att vårt samhälle är tryggt också i framtiden.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Gruppanförande 23.11.2010

Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer
25.11.2010 kl. 09:13

Gruppanförande 18.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män
19.11.2010 kl. 10:54

Gruppanförande 17.11.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om sysselsättningen
19.11.2010 kl. 10:51

Gruppanförande 10.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till fjärde tilläggsbudget för 2010 och komplettering till budgetförslaget för 2011
11.11.2010 kl. 14:12

Metropolpolitik

I Svenska akademiens ordlista står det att metropol betyder huvudstad eller storstad. Under de senaste åren har ordet metropol blivit ett begrepp i den politiska debatten som ofta förknippats med en vilja eller ett tryck att från statens håll öka styrningen i Helsingforsregionen.
09.11.2010 kl. 15:06

Gruppanförande 27.10.2010

Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet
29.10.2010 kl. 12:55

Gruppanförande 20.10.2010

Gruppanförande i debatten om en internationell livsmedelsstrategi
20.10.2010 kl. 15:50