Det trygga Finland

14.12.2015 kl. 10:47
Förödande terrorattacker i Paris, ett brutalt krig i Syrien, en utdragen konflikt i Ukraina och en enorm flyktingvåg. Bland annat detta har präglat nyhetsrubrikerna den här hösten. Här hemma meddelar skyddspolisen att man har större utmaningar än tidigare med den inre säkerheten.

Trygghetskänslan i vardagen kan lätt kännas rubbad i dessa tider.

Vi finländare är lyckligt lottade. Vi lever i ett av världens tryggaste länder. Vår världsdel har dessutom främst levt en fredlig tillvaro sedan andra världskriget. Krisen i Ukraina har fått många att fråga sig om vi längre kan ta freden för given. Tyvärr är väl faktum det att man inte längre kan utesluta militära konflikter i vårt närområde. Med detta sagt så är det värt att understryka att åtminstone jag bedömer att sannolikheten för att Finland skulle bli indragen i en beväpnad konflikt är mycket liten.

I Sverige säger säkerhetspolisen att man avvärjt flera terrordåd de senaste åren. Köpenhamn råkade för sin del ut för ett terrordåd förra vintern. De här realiteterna har kommit allt närmare vårt finländska samhälle. Vi har alltså tyvärr orsak att se allvarligt på extrema grupper som tar till våld och terrorism. I och med händelserna i Paris bör vi noggrant begrunda om vi här i Finland är tillräckligt väl förberedda mot dylika hot och huruvida våra myndigheter har de verktyg som krävs för att motverka terrordåd.

Under min tid som försvarsminister ansvarade jag för en större rapport där man bedömde de olika myndigheternas behov på underrättelsesidan. Underrättelseverksamheten är ett avgörande verktyg i kampen mot just terrorismen. Rapporten gav vid handen att bland annat polisen och försvarsmakten saknar de verktyg som så gott som alla deras kolleger har exempelvis här i Norden. Rapporten stod klar just före valet förra vintern och den nya regeringen har nu ansvaret för att färdigställa de lagförslag som krävs för att myndigheternas färdighet förbättras vad underrättelseverksamheten beträffar. Det står alldeles klart idag att lagförslagen behövs. Samtidigt vet vi att allt som gäller underrättelseverksamhet är känsligt. Vi har alla i färskt minne fallet Edward Snowden och man bör försäkra sig om att övertramp kan förbyggas samtidigt som spelreglerna för verksamheten bör vara klara från början.

 Med erfarenhet av diskussionerna förra vintern tyder det mesta på att lagarna som ger polisen och försvarsmakten större befogenheter kommer att väcka diskussion och kanske till och med motstånd. Det står dock helt klart för mig att Finland inte kan vara ett land där myndigheterna saknar centrala verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet och terrorism. Man bör alltså hitta en fungerande balansgång som tryggar finländarnas integritet på webben men som samtidigt ger myndigheterna förutsättningar att trygga vår vardag. Riksdag och regering bär ett tungt ansvar för att vårt samhälle är tryggt också i framtiden.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15