Interpellation om öppenheten och korrektheten i lagberedningen, 15.12 2015

15.12.2015 kl. 15:00
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

”Land skall med lag byggas” är den flera hundra år gamla principen vi följt i vårt land.

Magna Chartas 800 års jubileum firas i år.

Det är mot den bakgrunden med oro man noterar att lagberedningsarbetet i vårt land redan en längre tid har fått höra kritik för att inte hålla tillräcklig hög standard och för att inte leva upp till målen för god lagberedning.

 

Justitieministeriet har en utmärkt processhandbok för lagberedning, men det finns stunder då man undrar om regeringen alls gett sig tid för att läsa den.

Med processhandbokens enkla principer skulle flera misstag denna höst ha kunnat undvikas.

Ett exempel på hur öppenhet och korrekthet har kommit i andra hand diskuterar vi idag, då processen vid finansministeriet kring den omstridda förvaltarregisterlagen är föremål för granskning. Frågan handlar inte enbart om en felsägning inför plenum, utan om hur hela beredningsprocessen har gått till.

En noggrann genomgång behövs för att återställa förtroendet.

Om den klara merparten av de utlåtanden som gavs var negativa eller kritiska mot lagförslaget, så på vilket sätt kom detta till uttryck då lagförslaget avancerade?

 

Det finns orsak att diskutera lagberedningsprocessen även mer allmänt.

Inte kan man heller ge den förra regeringen rena papper, men dessvärre tyder mycket på att processerna nu blivit sämre. Det syns och det är påtagligt.

Regeringen sätter snäva tidtabeller som gör god lagberedning omöjlig. Man kan ta pensionärernas bostadsbidrag som ett exempel. Regeringen drog som känt tillbaka nedskärningsförslaget – vilket i sig var klokt – men på mindre än en vecka skrevs paragraferna om.

Kan det kallas för gott lagberedningsarbete? Finns det tillräckligt med tid att höra den som berörs?

 

Värderade talman,

 

En reform som beslutsfattarna vill genomföra faller inte, bara för att man ger beredningen ett par månader mera tid. God lagberedning kräver nämligen tid.

Det finns också en tanke bakom rekommendationen om minst 8 veckor tid för remissutlåtanden. Det behövs tillräckligt med tid för att höra dem som berörs. De behöver ges möjlighet att sätta sig in i förslaget.

 

Därtill kräver god lagberedning ordentliga konsekvensanalyser. Det gäller både sociala konsekvenser, könskonsekvenser och språkkonsekvenser.

Regeringens strävan att ändra arbetsmarknadslagarna skulle ha krävt en ordentlig könskonsekvensanalys innan lagpaketet presenterades. Trots att två barnmorskor har fått regeringens att justera sitt förslag under resans gång, riskerar lagpaketet – om det genomförs – drabba kvinnodominerade branscher orättvist hårt.

 

Värderade talman,

 

Tidigare tillsattes breda kommittéer som gjorde ett bra förarbete inför större reformer. Svenska riksdagsgruppen ställer frågan: borde vi inte ta kommittéarbetet till heders igen?

Vi behöver bättre kvalitet i lagberedningsarbetet. Vi behöver väl underbyggda lagpaket som även tål grundlagsprövningen i grundlagsutskottet. Slarvigt beredda lagar som motiveras med tidtabellsskäl är något som i ett litet längre perspektiv urholkar förtroendet för politiken.

Vi behöver mer förtroende, inte mindre.

I sista hand är det varje minister som har ett personligt ansvar för lagberedningen i sitt ministerium. Man kan inte skyffla över detta ansvar på någon annan.

 

Värderade talman,

 

För Finland har det en längre tid varit oerhört viktigt att på den internationella arenan tala för vikten av Rättsstatsprincipen (Rule of law) Oikeusvaltioperiaate. Vi har inte råd att själva pruta på kvaliteten i vår lagstiftningsprocess. Tvärtom har vi all anledning att leva upp till de ideal vi själva så varmt förespråkar.

Varje tjänsteman och enskild minister samt i slutändan hela regeringen, måste ta till sig av den kritik som nu framförts, och ha beredskap att ändra sina arbetsmetoder så att de lagförslag som härefter kommer till riksdagen uppfyller kraven på god lagberedning. Det har riksdagen och Finlands folk rätt att förvänta sig.

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15